Foto: Splay one
Trygghet skapar trygghet
Psykologisk trygghet på arbetsplatsen kan minska olycksfrekvensen och ge mer engagerade och motiverade medarbetare. Men det är ingen quick fix och den behöver genomsyra hela organisationen.
Olyckor och arbetsskador är vanligast inom högriskbranscher som byggsektorn, tillverkningsindustrin och transport. I en studie på Karolinska institutet har forskare undersökt hur psykologisk trygghet kan förbättra säkerheten i de här branscherna.
– Det som kan hända om man inte känner sig trygg är att man blir väldigt tyst, inte säger ifrån och inte vågar ta upp problem för att man är rädd för att det ska få negativa konsekvenser, säger Christina Björklund, senior forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
En förutsättning för att skapa en säkerhetskultur baserad på psykologisk trygghet är att den genomsyrar hela organisationen.
– Det sker inte över en natt utan det här är något som man bygger upp över tid. Det viktigaste i början är att man inkluderar alla och känner att man har samma målbild och värderingar.
Många medarbetare drar sig för att påpeka fel eller brister av rädsla för att bli betraktade som jobbiga. Därför är det viktigt att det finns ett öppet arbetsklimat där medarbetarna tillåts framföra åsikter eller göra misstag.
– Jag tror att en grupp som har ett bra ledarskap, som har jobbat tillsammans och har den här filosofin är trygga med varandra och vågar fråga sina kollegor och be om hjälp. Man vet att det sociala stödet finns om man behöver hjälp, säger Christina Björklund.
Cheferna har en viktig roll som förebilder och att vara tillgängliga, ge feedback och stötta medarbetarna. I studien, som bygger på enkäter hos tre företag, har forskarna kunnat se att den här sortens säkerhetsledarskap påverkar olycksfrekvensen.
Den psykologiska tryggheten gör att man öppnar upp och vågar lita på sig själv
Medarbetare som känner sig trygga blir också mindre stressade och har en större självtillit att ingripa vid osäkert arbete.
– Det tror jag är för att man ser det som ett lärande. Den psykologiska tryggheten gör att man öppnar upp och vågar lita på sig själv.
Men det krävs organisatoriska förutsättningar för att skapa psykologisk trygghet. Är arbetsbelastningen hög kan det vara svårt för de anställda att känna sig trygga och engagerade i arbetet.
– Har man en hög arbetsbelastning är det ännu viktigare att ha det här sociala stödet och känslan av kontroll för att kunna hantera de här situationerna, säger Christina Björklund.
För att upprätthålla säkerheten är det viktigt att hela tiden jobba med den psykologiska tryggheten.
– Det kan vara att man mäter beteenden och ser hur det ser ut. Men också att psykologisk trygghet finns med på agendan. Det är alltid så med arbetsmiljö- och säkerhetsarbete att det är något som man hela tiden behöver påminnas om och arbeta med.
Psykologisk trygghet har blivit viktigare i takt med att arbetslivet blivit allt mer komplext med större fokus på problemlösning och kognitiva arbetsuppgifter.
– Det finns ingen nackdel med det här. Man vill i dag kunna bli mer effektiv som organisation och då tror jag att det här med psykologisk trygghet kan vara en del för att utvecklas som grupp och organisation, säger Christina Björklund.
Text: Krister Zeidler
