Så påverkar AI och automatisering arbetsengagemanget

– Vår forskning visar att tekniken kan både underlätta arbetet och samtidigt bidra till ökad belastning och högre intensitet. Det viktiga är inte vad tekniken kan göra, utan hur den påverkar det som människor upplever som meningsfullt i sitt arbete, säger Andreas Bergqvist, forskare vid Uppsala universitet.

Bakom forskningen står Andreas Bergqvist och hans forskarkollegor vid Uppsala universitet: Jessica Lindblom, Rebecca Cort, Maria Normark och projektledare Åsa Cajander. Forskarna har undersökt hur AI, automatisering och robotisering påverkar arbetsengagemanget i arbetslivet. Projektet är finansierat av Afa För­säkring i syfte att bidra till friskare arbetsplatser, minska arbets­skador och förebygga långvarig sjukfrånvaro.

IT, järnväg och lantbruk – olika branscher men samma utmaningar

– Vi har studerat tre olika arbetsmiljöer: IT, järnväg och lantbruk. Vi har jämfört resultaten för att se mönster trots att arbetena och tekniken inom de olika branscherna skiljer sig åt, säger Andreas Bergqvist.

Trots stora skillnader mellan branscherna har forskarna kunnat identifiera gemensamma mönster kring hur tekniken påverkar arbetsengagemanget.

Inom IT-sektorn har fokus legat på AI-baserade verktyg som används för programmering, problemlösning och kvalitetssäkring. I järnvägssektorn har man studerat digitala stödsystem som används för planering, koordinering och hantering av avvikelser i realtid. Inom lantbruket har automatiserade mjölkningssystem och digitala övervakningssystem som stödjer den dagliga driften studerats.

Så har forskarna studerat arbetsengagemang och teknik

Projektet har haft en kvalitativ och praktiknära ansats. Genom intervjuer, fältstudier, workshops och dialoger med representanter från de verksamheterna har forskarna löpande diskuterat resultaten med användare och arbetsmiljöaktörer.

Forskarna har studerat hur avancerade tekniska system används och påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Vi har fått mycket positiv respons från de verksamheter som deltagit. De känner igen de utmaningar och möjligheter som vi beskriver och ser värdet i att diskutera arbetsengagemang som en viktig del av den digitala arbetsmiljön, säger Andreas Bergqvist.

Tekniken förändrar mer än arbetsuppgifter

– En gemensam nämnare som framkommit är att tekniken inte bara fungerar som ett verktyg, utan som en integrerad del av hur arbete organiseras, utförs och följs upp, säger Andreas Bergqvist.

Studierna visar att arbetsmiljön påverkas av hur väl tekniken stödjer kärnuppgifterna, hur stabil och begriplig tekniken är och om den ger möjlighet för de anställda att ta ansvar i arbetet. Detta påverkar medarbetarnas engagemang.

Ramverket lyfter sådant som ofta glöms bort

Ett av projektets viktigaste resultat är den pågående utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för att förstå och diskutera digitalt arbetsengagemang.

Ramverket skiljer mellan grund­läggande förutsättningar som behöver finnas på plats för att engagemang för arbetet ska kunna utvecklas och egenskaper som stärker och fördjupar engagemanget över tid.

– Ramverket hjälper till att synliggöra sådant som lätt hamnar i skymundan när fokus ligger på teknikens funktioner och effektivitet. Det skapar ett underlag för diskussion om hur tekniken påverkar människors engagemang och arbetsmiljö, Andreas Bergqvist.

I dag fungerar ramverket främst som ett analys- och dialogstöd, men forskarna arbetar vidare med att utveckla mer konkreta rekommendationer för arbetsplatser som inför eller utvärderar ny teknik.

Arbetsengagemang är inte statiskt – det utvecklas över tid

– En viktig slutsats från projektet är att arbetsengagemang inte är statiskt. Det utvecklas, stärks eller försvagas över tid beroende på samspelet mellan teknik, arbetsuppgifter och organisatoriska förutsättningar, berättar Andreas Bergqvist.

– Det är viktigt att tekniken stödjer arbetet, att det finns tillräckligt stöd i organisationen och att medarbetarna kan orientera sig i sitt arbete. Bland de möjliggörande egenskaperna finns delade värderingar, kompetens­utveckling, en fungerande arbetsrytm och möjlighet att påverka sitt arbete, säger han.

Fyra råd till arbetsplatser som inför AI och ny teknik

De viktigaste målgrupperna för projektets resultat är arbetsgivare, skydds­ombud, fackliga organisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar med införande av ny teknik. Här är några sammanfattande råd:

1. Se bortom tekniken
   Diskutera inte bara vad tekniken kan göra utan också hur den påverkar arbetets innehåll, ansvar och meningsfullhet.

2. Utgå från arbetsuppgifterna
   Säkerställ att tekniken stödjer verksamhetens kärnuppgifter och inte skapar onödig komplexitet eller belastning.

3. Skapa utrymme för lärande och inflytande
   Ge medarbetare möjlighet att utveckla kompetens, påverka arbetssätt och bidra med sina erfaren­heter när ny teknik införs.

4. Följ upp arbetsengagemanget över tid
   Utvärdera inte enbart effektivitet och produktivitet. Följ även upp hur tekniken påverkar arbetsmiljö, engagemang och trivsel.