Så gjordes det riskfyllda bygget säkrare

Processen passar Veidekke, som gärna jobbar i nära dialog med kunderna.
– I början var utmaningen att vi måste sätta oss in i varandras uppdrag och förstå hur det fungerar. Syvab har en ganska automatiserad drift så det är inte jättemycket personal ute, men ett moment där vi möter varandras verksamhet är i ombyggnaden av de gamla bassängerna, säger Christopher Dahl och fortsätter:
– Inför varje etapp har vi sagt att nu kommer vi inte att få några översvämningar, för nu vet vi precis allt vi behöver veta om hur det fungerar. Men det har blivit översvämningar. Det har inte varit någon flodvåg med vatten, men läckor. Så det är väl där våra gränssnitt har mötts mest.
Veidekke och Syvab har samordningsmöten varje vecka, medan arbetsledarna träffas och pratar varje dag.
– Nu tycker jag att det har blivit lite av ett självspelande piano med alla företag som finns på plats, vi känner varandra och har bra dialog. Men som med all kommunikation måste man kolla så att inget faller mellan stolarna och att alla verkligen har fått infor­mationen, säger Christopher Dahl.

Fasta arbetslag minskar riskerna

Just nu pågår den fjärde och sista etappen av ombyggnaden av de befintliga reningsbassängerna. Bassängerna töms och saneras för att kunna byggas om, samtidigt som arbetet omfattar gjutning av nya betongkonstruktioner, ställningsarbeten och installationer.
Licenssvetsaren Patric Carlsson håller på att fästa en plåt i en tömd bassäng. Han jobbar för en underentreprenör och har varit på ett stort antal byggen genom åren.
– Det som är bra här är att vi har morgonmöten där man får veta vad som ska hända under dagen. Jag tycker också att det är bra att Veidekke har arbetslag här som är proffs på sina saker, det känns liksom tryggt.

I stället för att ha olika ställningsbyggare och kranpersonal anlitar Veidekke fasta arbetslag, som är på plats genom hela processen.
– Vi har flera tornkranar här och vi har valt att ha dedikerad personal som bara arbetar med samordningen av lyft och lastkoppling. Där finns några av de risker vi har identifierat i projektet och då vill vi göra vad vi kan för att minska riskerna, säger Christopher Dahl.
Arbetet i bassängerna innebär flera risker. De är fem till sex meter djupa och när de är tömda finns både slangar och annan utrustning på arbetsytorna. Halk- och snubbelrisken är därför något som arbetsledningen hela tiden behöver hålla koll på.

– Vi försöker bygga bort riskerna så långt det går. Slangar kan vi hänga upp eller lägga undan. Sedan handlar det också om att hela tiden påminna om riskerna. På vintern blir det dessutom halt, säger Christopher Dahl.

Något annat som kommit fram i riskrapporteringen är tunga lyft och vibrationsalstrande arbeten. Vid en av de tomma bassängerna håller Victor Ascencio Salazar på att putsa till betongen.
– Jag har jobbat i byggbranschen hela livet, först i Colombia och sedan lika många år i Sverige. Man får ont i axlarna och blir trött i kroppen. Men jag försöker byta moment så att jag inte gör samma för länge.
Victor har också varit med på morgongymnastiken i ett tält på området. – Det är jättebra, vi var sju personer i morse. Man får röra på sig och blir varm innan man börjar jobba. Det är viktigt.

Rapporterna visar var riskerna finns

Riskerna fångas upp genom BIA, ett system för rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer som utvecklats av byggbranschen tillsammans med Afa För­säkring. Alla som arbetar på sajten får introduktion och tillgång till systemet, även underentreprenörer i de fall där det är avtalat.
– Det kan vara svårt att få underentreprenörer att komma i gång och rapportera själva, men de vet också att de kan säga till oss på Veidekke så lägger vi in det.

För Christopher Dahl är värdet framför allt att rapporterna går att använda för att se mönster.
– Det blir lättare att analysera vad som är vanligt förekommande och om det är något speciellt vi behöver fokusera på.

Varje morgon samlas arbetslagen för att gå igenom dagens arbeten och eventuella nya risker. En gång i veckan genomförs skyddsronder och formella samordningsmöten.
– Arbetsplatsen ändrar sig från dag till dag. Det kan komma in en risk som inte fanns där
i går. Då måste man stanna upp och tänka: Hur ser det ut här i dag? säger Sofia Blomdal.
Veidekke har länge arbetat för att få till en kultur där det är naturligt att rapportera i BIA.
– Det handlar både om att uppmuntra att man använder BIA, men också om att vi faktiskt återkopplar och agerar på det som kommer in och inte har för lång handläggningstid. Annars fallerar det, då ser inte människor poängen med det hela, säger Sofia Blomdal.

Lyfter också det som fungerar

För ungefär ett år sedan började Veidekke också använda så kallade positiva observationer. Medarbetarna kan då rapportera när de ser något som fungerar bra ur arbetsmiljösynpunkt.
– Det är lätt att peka på det som är negativt. Men vi vill också se vad vi gör bra och förstärka det, säger Sofia Blomdal.
De positiva observationerna fick stort genomslag.
– Vi blev överväldigade av hur mycket som strömmade in. Jag tror att det visar att vi redan har lyckats få in ett arbetssätt där det är naturligt att rapportera i BIA.
Utmaningen då blev i stället att sålla i infor­mationen.
– Men det är bättre att det kommer in många rapporter och att vi får hitta ett urval av det som är viktigast än att det är för få, säger Sofia Blomdal.

Text: Karin Janson