Arbetsmiljön har betydelse vid ryggproblem

− Att ha möjligheter att påverka, att få stöd från omgivningen och att känna sig tillfreds med arbetet minskar risken för besvär, berättade Karin Harms-Ringdahl som lett arbetet med den över 600 sidor tjocka översikten över 30 års vetenskaplig litteratur på området.

Hon är professor i fysioterapi (sjukgymnastik) och berättade om resultaten vid ett seminarium hos AFA För­säkring nyligen, med bistånd av Charlotte Hall, projektledare vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som haft uppdraget.

Sex eller sju människor av tio drabbas någon gång i livet av ryggont, allt från kortvarig smärta till kroniskt handikappande tillstånd.

− Det ger mycket lidande och funktionsnedsättningar för dem som drabbas. Samhället får stora kostnader i produktionsbortfall, ersättning för inkomstbortfall och sjukvårdskostnader, sa Karin Harms-Ringdahl.

Svenska förhållanden

Expertgruppen med ortopedkirurger, sjukgymnaster, psykolog, arbets- och miljömedicinare, etiker med flera har gått igenom tusentals sammanfattningar från stora delar av världen för att få fram resultat som är relevanta för svenska förhållanden. Skador av att bära tunga saker på huvudet gallrades bort, bland annat.

Problem med nacke och halsrygg togs inte med, eftersom detta avrapporterats av SBU tidigare, bara bröst- och ländrygg. Det var också en tuff granskning av forskningens kvalitet. Kvar blev ett drygt hundratal artiklar som nu summerats i en rapport och en sammanfattning som finns att ladda ner på myndighetens hemsida.

Där framgår bland annat föga överraskande att personer som lyfter och jobbar med böjd eller vriden rygg drabbas mer än andra, liksom de som jobbar på knä eller på huk. Tunga lyft är en faktor, och även personer som får hela kroppen påverkad av vibrationer, bland annat maskin- och fordonsförare.

Trivsel kan ge mindre ont

Till detta kommer psykosociala faktorer. Personer som upplever arbetet som pressande drabbas mer. Den som tycker sig ha lite att säga till om och samtidigt har höga krav på sig är också mer utsatt, liksom den som inte tycker sig få utvecklas tillräckligt i sitt jobb.

Omvänt så finns det fysiskt påfrestande miljöer där människor ändå mår bra, vilket kan hänga samman med att de anställda tycker att de har inflytande och att de får stöd av kamrater och chefer. Den som gillar sitt jobb har mer sällan ont i ryggen, visar genomgången av litteratur.

Stillasittande kontorsarbete tycks generellt inte vara drabbande. Däremot kan skift eller obekväm arbets­tid drabba ryggen.

Något överraskande drabbas kvinnor och män som har likartade jobb i ungefär samma utsträckning.

Resultat som saknas

Det finns också en hel del som inte framgår av rapporten, eftersom man ju utgått från den forskning som faktiskt finns. Exempel som kom upp i samtalet hos AFA För­säkring: Kan ävenför lite belastning vara skadligt för ryggen? Hur påverkar avbrott och vila? Är det inte ändå så att vissa typer av belastning drabbar kvinnor värre? Samband med arbetsplatsens klimat, temperatur etcetera?

I seminariepubliken fanns bland annat företrädare för fackförbund, ergonomi, branschorganisationer och andra myndigheter. Flera ville gärna veta mer, i detalj, kanske nedbrutet per yrke.

Men forskarna menar att yrkes­titlar inte säger så mycket om belastning, det beror på var man jobbar. Istället fokuserar projektgruppen på arbetets faktiska innehåll när det gäller arbetsställningar, psykosocial miljö etcetera.

Inte heller ges några goda råd.

− Vi ser det som en stafettpinne. Vi lämnar över en kunskapsöversikt där vi är säkra på vad vi säger. Sen blir det väl alla ers uppgift att se vad ni kan använda. Ni slipper läsa 8 000 artiklar, sa Charlotte Hall från SBU och drog ner skratt.

Text och foto av: Roland Cox

Rapporten och sammanfattningen finns att ladda ner här.