Arbets­miljö­arbetet riskerar bli en blind fläck i AI-satsningar

– Vi har studerat hur AI förstås och införs i finansbranschen och vad det innebär för arbetets organisering och arbetsmiljön. Ett viktigt resultat är att AI ofta omges av stora visioner samtidigt som den praktiska användningen fortfarande är vag och sökande, säger Inti Lammi.

Satsningar på AI i bank- och försäkringsbranschen

Forskargruppen har undersökt hur AI och andra automatiserande teknologier implementeras i bank- och försäkringsbranschen och hur det påverkar arbetsmiljö och arbetets organisering påverkas.

Forskningsprojektet genomfördes i flera steg och kombinerade litteraturstudier, observationer, intervjuer, fokusgrupper, workshops och en fallstudie i en organisation inom finanssektorn. Syftet var att få en bred förståelse för hur AI diskuteras, införs och används i praktiken.

AI som vision snarare än ett arbetsredskap

Studien visar att en betydande del av organisationernas AI-implementering ofta handlar om att etablera AI som en utvecklingsriktning och framtidsvision. Det är dock inte lika tydligt vilka konkreta arbetsuppgifter eller problem den nya tekniken ska lösa.

– På kort sikt kan AI-satsningar skapa engagemang och innovationskraft. Men om tekniken blir ett abstrakt förändringsobjekt snarare än ett konkret arbetsredskap kan det bli svårt att genomföra förändringar på ett arbetsmiljömässigt hållbart sätt, säger Inti Lammi.

När det inte är tydligt hur arbetet förändras i praktiken blir det även svårt att identifiera och bedöma arbetsmiljörisker kopplade till AI-satsningar. Forskarna beskriver arbetsmiljöfrågor som en möjlig blind fläck i organisationers AI-arbete.

Arbetsmiljöfrågorna riskerar att hamna utanför

Projektet visar att frågor om arbetsbelastning, kompetenskrav, kontroll, ansvarsfördelning, tillit och organisatorisk osäkerhet riskerar att inte få tillräcklig uppmärksamhet när AI införs.

– Det behöver nödvändigtvis inte bero på bristande vilja hos arbetsgivare eller andra aktörer. Problemet är snarare att AI-förändringarna ofta är för otydligt definierade för att kunna fångas upp av etablerade processer för systematiskt arbets­miljö­arbete. Det gör att arbetsmiljöfrågorna riskerar att hamna vid sidan av det AI-relaterade förändringsarbetet, säger Inti Lammi.

AI bör ses som en förändring av arbetet

En central slutsats från projektet är att AI inte enbart bör betraktas som en teknisk fråga utan även en arbetsmiljöfråga.

– Vår forskning pekar på vikten av att behandla AI som en förändring av arbetet snarare än som en framtida teknisk lösning. Det ger bättre förutsättningar att hinna genomföra riskbedömningar, arbeta med samverkan och fokusera på den praktiska nyttan i verksamheten, säger Inti Lammi.

Riktlinjer som stöd för arbetsgivare och fackliga aktörer

Som en del av projektet har forskarna tagit fram riktlinjer för arbetsgivare och fackliga aktörer. Riktlinjerna betonar bland annat vikten av tydliga mål, tidig involvering av berörda grupper och en nära samverkan mellan teknikutveckling, arbets­miljö­arbete och kompetens­utveckling.

Materialet har granskats av fackliga företrädare och integrerats i utbildnings- och informations­material som används inom finansbranschen.

Fyra råd till arbetsplatser som arbetar med AI

Här är några råd till arbetsplatser som planerar att införa AI eller automatiserande teknologi:

1. Börja med verksamhetens problem
   Utgå från vad som behöver förändras eller förbättras och låt tekniken vara ett medel, inte målet.

2. Konkretisera förändringarna
   Beskriv tydligt vilka arbetsuppgifter, processer eller arbetssätt som påverkas av AI och vilka konkreta problem AI ska lösa eller förändra.

3. Involvera medarbetare och skydds­ombud tidigt
   Skapa dialog och samverkan redan i planeringsfasen för att fånga upp risker och möjligheter.

4. Stärk kunskapen om AI
   Öka kompetensen bland samtliga aktörer, hos chefer, medarbetare, fackliga företrädare och skydds­ombud för att skapa bättre förutsättningar för välgrundade beslut.