Digitalisering av sjukvården påverkar arbetsmiljön

– E-hälsotjänster innebär en ökad transparens. Många anställda uppger att de undviker att skriva in infor­mation i journalen därför att både chefer och patienter har full insyn, sa Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet.

– När det gäller e-hälsotjänsternas påverkan på arbetsmiljö och patientsäkerhet så är det två sidor av samma mynt. Ju bättre arbetsmiljö man har i vården, desto högre patientsäkerhet får man.

Gudbjörg Erlingsdóttir och Lena Petersson, doktorand i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet, har nyligen avslutat projektet E-hälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö, EPSA. Fokus har legat på hur arbetsmiljön i vården påverkas av e-hälsotjänster framtagna för patienter. Bland annat har de undersökt hur personalen inom psykiatrin och den fysiska vården i Region Skåne upplever den så kallade eJournalen.

– Vi kan konstatera att det är viktigt att använda flera olika kanaler när man informerar personalen om införandet av en e-hälsotjänst. Läkare inom vuxenpsykiatrin och den somatiska vården uppgav oftast att de fått kännedom om eJournalen på läkarmöten, medan sjuksköterskor och skötare fått det via mejl, sa Lena Petersson.

– När man skriver pappersjournaler ser man i efterhand över om något i journalen behöver sekretessbeläggas, så kallad menprövning. Den stora förändringen i arbetet med eJournalen är att patienten ser allt man skrivit så snart man trycker på enter och att man därför måste göra menprövningen samtidigt som man skriver in något i journalen.

E-tjänst för patienten och digitalt stöd för personalen
2012 gav Region Uppsala som första region/landsting i landet patienter tillgång till sina journaler via internet. 2014 gjorde Region Skåne detsamma. 2017 kommer de allra flesta medborgare åt sina journaler på internet.

– Hälsokonto, Min journal på nätet eller E-tjänsten Journalen. Kärt barn har många namn och olika landsting väljer att kalla e-journalen för olika saker, sa Gudbjörg Erlingsdóttir.

– Digitaliseringen av vården har från början varit inriktad på patienten och det har ansetts viktigt att medborgarna har tillgång till sina upp­gifter. På senare tid har man börjat prata allt mer om digitala stödsystem för de som arbetar i sjukvården.
Ett exempel på det är det så kallade itACiH, ett digitalt planeringsverktyg för personal i avancerad hemsjukvård och palliativ vård i Region Skåne. Gudbjörg Erlingsdóttir och Lena Peterssons studie visar att innan de fick verktyget trodde personalen att det kunde medföra bättre samordning och logistik, men att det också kunde innebära ökad kontroll och ändrade dokumentationsrutiner. En enkät för utvärdering av hur det är att arbeta med itACiH kommer att skickas ut i slutet av 2017.

Journalers innehåll och ansvar för arbetsmiljön
Gudbjörg Erlingsdóttir och Lena Petersson menar att det behövs en diskussion om hur patientjournaler bör skrivas nu när de är digitala och tillgängliga på ett nytt sätt för patienter och chefer. Det handlar både om vad som ska stå i journalen och om det ska skrivas på vårdpersonalens fackspråk eller på vardaglig svenska. Dessutom måste medvetenheten öka om att invånartjänster som e-journaler kan påverka vårdpersonalens arbetsmiljö.

– Regioner och landsting behöver bli mer medvetna om att de har ansvar för och behöver hantera personalens arbetsmiljö när de inför e-hälsotjänster, sa Gudbjörg Erlingsdóttir.

Fotnot: Rapporten från projektet E-hälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö, EPSA, publiceras i oktober 2017.

Text och foto: Adam Fredholm

Ladda ner Gudbjörg Erlingsdóttirs och Lena Peterssons presentation här 

Läs press­meddelande här

Se en filmupptagning från seminariet: