Ny rapport om kortvarig sjukfrånvaro hos privatanställda arbetare

– Med kortvarig sjukfrånvaro menar vi frånvaro som varat mellan 15 och 90 dagar. För kortare sjukfall än så betalar normalt sett arbetsgivaren sjuklön och vi har därför inte statistik över de sjukfallen, sa Andreas Ek, analytiker på Afa För­säkring.

– Avtals­grupp­sjukförsäkringen, AGS, omfattar arbetare i privata sektor, men däremot inte tjänstemän. Inom avtalsområdet Kommuner och Regioner omfattas både arbetare och tjänstemän, men för tillsvidareanställda betalar arbetsgivaren sjuklön de första 90 dagarna och först därefter träder vår sjuk­försäkring in. Därför är inte Kommuner och Regioner med i den här rapporten, utan den handlar om arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO.

Rapporten Kortvarig sjukfrånvaro bland privatanställda arbetare bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas. Som jämförelse används i rapporten statistik över långvarig sjukfrånvaro, det vill säga frånvaro som varat längre än 90 dagar och lett till månadsersättning. Statistik har också hämtats från Statistiska centralbyråns yrkesregister.

– Tittar vi på alla sjukfall inom Svenskt Näringsliv/LO som startade 2017 ser vi att fler än hälften av dem avslutades innan dag 90. Mellan 2007 och 2017 var de korta sjukfallen under samtliga år fler än de långa. Tittar vi på antalet korta och långa sjukfall per 1 000 sysselsatta under samma period ser vi att kvinnor har klart högre risk för både kort och lång sjukfrånvaro än vad män har, sa Andreas Ek.

– Antalet korta sjukfall totalt sett har inte varierat lika mycket över tid som de långa. En förklaring till det kan vara att andelen psykiska diagnoser är mindre vid korta sjukfall. Förekomsten av psykiska diagnoser har i sig varierat över tid, vilket gör att en mindre andel ger en mer stabil utveckling. En annan förklaring kan vara att de som insjuknade igen efter att ha uppnått den bortre tidsgräns som fanns i sjuk­försäkringen mellan årsskiftet 2009/2010 och början på 2016 ofta hade långa sjukfall.

Kort sjukfrånvaro i olika åldersgrupper och vanliga diagnoser

Risken att bli kortvarigt sjukskriven ökar med åldern för både kvinnor och män. Samtidigt har risken över tid ökat i de yngre åldersgrupperna.

– För kvinnor i åldersgrupperna 16–25 år och 26–35 år ökade den kortvariga sjukfrånvaron mellan 2010 och 2016, för att 2017 minska något. Ökningen berodde framför allt på att fler i de yngre åldersgrupperna sjukskrevs med psykisk diagnos. Den kortvariga sjukfrånvaron ökade också för kvinnor i åldern 56–64 år, men inte på grund av någon specifik typ av diagnos, sa Andreas Ek.

– Även för män i de yngsta åldersgrupperna ökade den kortvariga sjukfrånvaron fram till 2016, för att sedan avta något. Och även där är förklaringen att fler sjukskrevs med psykisk diagnos.

Under 2017 och 2018 var muskuloskeletala diagnoser, som ryggsjukdomar och reumatism, den vanligaste orsaken till kortvarig sjukfrånvaro för både kvinnor och män. Näst vanligast för kvinnor var psykiska diagnoser och näst vanligast för män var diagnoskapitlet skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Dessa skador är inte arbets­skador, utan skador som sker utanför arbets­tid och därför omfattas av Afa Försäkrings sjuk­försäkring istället för arbets­skade­försäkringen.

– För yngre kvinnor är psykiska diagnoser vanligast, medan det för äldre kvinnor är vanligare med muskuloskeletala diagnoser. För kvinnor i ålder 26–35 år är graviditetsrelaterade diagnoser en av de vanligaste orsakerna till kortvarig sjukfrånvaro. För män är muskuloskeletala diagnoser den vanligaste orsaken i alla åldersgrupper utom den yngsta, 16–25 år, där skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker är vanligast.

Korta sjukfall i olika yrkesgrupper

I rapporten redovisas också risken för kortvarig sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper.

– Två stora yrkesgrupper för kvinnor, restaurang- och storköksarbete och försäljare inom handel, m.m, har förhållandevis låg risk för kortvarig sjukfrånvaro. Det beror bland annat på att det här är yrkesgrupper som sysselsätter många unga. Högst risk har grupperna träindustriarbete och livsmedelsarbete, sa Andreas Ek.

– Även för män har yrkesgrupperna restaurang- och storköksarbete och försäljare inom handel m m låg risk för kortvarig sjukfrånvaro. Gruppen träindustriarbete har den högsta risken, följt av grupperna livsmedelsarbete och städare och fönsterputsare.

I gruppen privatanställda arbetare följs vart fjärde av kvinnornas nya korta sjukfall och vart femte av männens utav ytterligare minst ett sjukfall inom ett år. Den upprepade sjukfrånvaron har på senare år minskat för både kvinnor och män.

Text och foto: Adam Fredholm

Filmupptagning från seminariet