Hur påverkar ljudkänslighet och ljudtrötthet arbetsfunktionen?

Det rör sig om en stor grupp i samhället som kan vara berörda.

Ena delstudien beskriver olika erfaren­heter av att försöka hantera besvären av hörselsymtom och den svåra ljudmiljön i förskolan för att kunna fungera på arbetet.

De intervjuade i studien berättar att de själva behöver ta ansvar för att göra anpassningar och åtgärder hur de arbetar för att klara av arbetet och att det påverkar fritiden i och med att de behöver återhämta sig socialt och inte orkar med så mycket ljud.

Måste undvika vissa ljudmiljöer

På grund av sina hörselbesvär måste de undvika obehagliga ljudmiljöer och skydda sin hörsel med öronproppar.

De drabbade tycks uppleva att de står ganska ensamma i att behöva hantera eller försöka åtgärda ljudmiljöproblemen och de besvär som den åsamkar dem, trots att de försöker få gehör från kollegor och chefer.

Den andra delstudien visar en statistiskt signifikant ökad risk för självrapporterad nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning bland kvinnor som har ljudkänslighet och/eller ljudtrötthet jämfört med de utan dessa hörselbesvär.

Risken är förhöjd främst bland de som arbetar i förskola eller skola. Sambandet kvarstår efter justering för bland annat självrapporterad utmattnings­syndrom.

Medverkande

Sofie Fredriksson, leg. audionom och forskare vid Arbets- och miljömedicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för Medicin, Göteborgs universitet

Moderator: Maria Schütt, forskningssekreterare, FoU-avdelningen, Afa För­säkring

Presentation från seminariet