Ny rapport om sjuka som nått den bortre tidsgränsen i sjuk­försäkringen

– 2008 ändrades reglerna för sjuk­försäkringen och den så kallade rehabiliteringskedjan infördes. Kriterierna för att beviljas sjukersättning skärptes. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffades och en bortre tidsgräns infördes för hur länge man kunde vara sjukskriven, sa Andreas Ek, analytiker och statistiker på AFA För­säkring.

– Den bortre tidsgränsen infördes vid årsskiftet 2009/2010. I februari 2016 avskaffades den. Man kan betrakta den här rapporten som ett bokslut över de sex åren som tidsgränsen fanns.

AFA Försäkrings statistik över sjukskrivningar sträcker sig bara till sjukdag 360, eftersom den speglar hur länge man kan få ersättning från avtals­grupp­sjukförsäkringen, AGS. För att kunna se längre sjukfall än så har Andreas Ek och hans kollegor istället tittat på statistik för premiebefrielseförsäkringen, PBF, vilken ger anställda i den privata sektorn, Svenskt Näringsliv/LO, ersättning under hela sjukskrivningen.

Motsvarande för­säkring för KL-sektorn, avgifts­befrielse­försäkringen ABF, ger däremot ersättning först när en sjukskrivning övergår i sjuk- eller aktivitetsersättning. Rapporten innehåller därför endast statistik för anställda i privat sektor som varit sjukskrivna så länge att de nått den bortre tidsgränsen.

Maxtid i sjukpenning eller maxtid i sjukersättning

Andreas Ek berättade att runt 60 procent av sjukfallen han har studerat avslutades efter 90 dagar. Efter 180 dagar var 75 procent av fallen avslutade. Av de 11 000 sjukskrivningar som ingår i studien nådde cirka 3 procent den bortre tidsgränsen.

– Rapporten beskriver två grupper av personer som lämnade sjuk­försäkringen. De som uppnådde maxtid med sjukpenning och de som nådde gränsen på 18 månader för sjukersättning.

Den första gruppen bestod av 7 772 personer. 4 050 män och 3 722 kvinnor. Av männen var en majoritet metallarbetare och av kvinnorna var de flesta försäljare inom handel.

– De vanligaste diagnoserna i den här gruppen var muskuloskeletala sjukdomar och besvär i bindväven, det vill säga ont i kroppen. Näst vanligast var psykiska diagnoser som förstämningssyndrom och olika typer av depression och stressyndrom, sa Andreas Ek.

Typfallet var en kvinna med psykisk diagnos

Gruppen som lämnade sjuk­försäkringen efter 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning bestod av 3 973 personer. Av dessa var 1 677 män och 2 296 kvinnor. Metallarbete var även i den här gruppen det vanligaste yrket bland männen, vanligast bland kvinnorna var försäljare inom handel och städare.

– De vanligaste diagnoserna i den här gruppen var desamma som i den första gruppen. En skillnad var att de psykiska sjukdomarna utgjorde 40 procent. För unga män var andelen så stor som två tredjedelar av diagnoserna, sa Andreas Ek.

– En enkel sammanfattning av resultatet visar att typfallet för en person som lämnade sjuk­försäkringen vid den bortre tidsgränsen var kvinna och 35–44 år gammal. Hon hade en psykisk diagnos och arbetade som försäljare inom handel.

Text: Adam Fredholm