Arbetsmiljö i handeln – heldagsseminarium

Dagen inleddes med att Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund, och Katrin Dagergren, arbetsmiljörådgivare på Svensk Handel, beskrev hur handeln förändras och vilka utmaningar dessa förändringar medför. De berättade om det arbete Handelsrådet bedriver kring arbetsmiljö, samt om de webbutbildningar man tagit fram för alla som arbetar inom handeln. Utbildningarna informerar om arbetsmiljö, brand och säkerhet i handeln.

Stöd i det systematiska arbets­miljö­arbetet

IA-systemet hjälper till att systematiskt hantera händelser och risker på arbetsplatsen. Ett företag som använder systemet i vardagen är ICA.

– IA-systemet har medfört ett ökat fokus på arbetsmiljöfrågorna inom ICA. Användandet av systemet har t.ex. bidragit till bättre utredningar för att få fram orsaken till incidenter, tydliggjort ägandeskapet och bidragit till en gemensam struktur för incidentrapporteringsprocessen. Systemet har också hjälpt ICA att säkerställa uppfyllnaden av lagkrav och rapportering till myndigheter, sa Jesper Bresell, teamchef hälsa och rehabilitering, ICA Sverige AB.

Statistik med fokus på handeln

AFA För­säkring tar fram en arbetsskaderapport varje år som innehåller den senaste utvecklingen kring arbets­skador och långvarig sjukfrånvaro. AFA För­säkring tar även fram delrapporter där man fördjupar sig i olika branscher. Nyligen valde man att titta på handelsbranschen.

– I vanliga fall fokuserar vi på de yrkesgrupper som har flest arbetsolyckor och sjukfall. Branschen handel sticker inte ut, men är intressant att studera eftersom den sysselsätter många unga, sa Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen på AFA För­säkring.

Branschen har färre långa sjukfall än övriga arbets­marknaden, men antalet psykiska diagnoser ökar. Den vanligaste arbetsolyckan inom handeln är en fallolycka. Eftersom många av de sysselsatta är unga har de bättre läkförmåga, vilket minskar risken för allvarliga skador vid arbetsolyckor. Den vanligaste allvarliga arbetsolyckan orsakades av hot, våld eller rån och det gäller båda könen.

Kunskapsluckor och forskningsbehov

Kunskapsluckor och forskningsbehov i handelssektorn inom arbetsmiljö, är en ny rapport som Maria Schütt, FoU-handläggare, AFA För­säkring, presenterade tillsammans med Gunnar Aronsson, professor och arbetslivsforskare på Stockholms universitet och Högskolan Väst. Rapporten redovisar resultaten av arbetsmiljöforskningen inom handeln de senaste åren och pekar på att kunskapsluckor finns t.ex. om inom områdena sömn och digitaliseringens påverkan på arbetsmiljö och arbetsvillkor inom handeln.

Hälsosamma arbetsplatser

Dan Hasson, docent i folkhälsa på Karolinska Institutet gav exempel på teorier inom forskningen om hur man uppnår den hälsosamma arbetsplatsen.

– Det är viktigt att jobba proaktivt och inte så mycket reaktivt. Arbets­miljö­arbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt och man behöver fokusera på vad man faktiskt vill uppnå. Fokus ska vara önskat läge, sa han.

Han talade även om hur man kan lyckas bättre vid organisationsförändringar och gav tips på hur man bör tänka när man mäter arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Ergonomi och variation i arbetet

Idag handlar modern ergonomi mer om variation, hur belastningen i arbetet ser ut och vikten av återhämtning.

– Man bör hitta rätt mönster mellan belastning och återhämtning, men vi vet inte exakt hur den ser ut ännu. Det handlar om att skapa rätt tidsmönster och variation i arbetet, sa Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning på Högskolan i Gävle.

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 anger att det förebyggande arbetet ska leda till variation i arbetet, till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.

Att tillföra nya arbetsuppgifter gynnar variationen och är en förutsättning för effektiv arbetsrotation. Det finns förutsättningar för arbetsrotation vid butiksarbete och de anställda vill ha mer rotation, men forskningen kan ännu inte ge svar på vilka arbetsuppgifter som kan ingå i en kombination som verkligen leder till ökad variation i belastning, eller vilka de optimala tidsförloppen är av växlingar mellan dessa olika upp­gifter.

Säkerhet i handeln

Dagen avslutades av Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel som talade om säkerhet och om handeln är en trygg plats att arbeta i. Här fick vi insikt om i vilken grad handeln är utsatt för brott som exempelvis stöld, rån eller hot och våld.

Stölder är stort i volym räknat och stölderna är numera oftast organiserade och systematiserade. Många butiksanställda upplever att stölder är ett arbetsmiljöproblem. Vid rån är idag varor det huvudsakliga rånbytet istället för kontanter. Att kontanterna minskar i handeln kan vara en av orsakerna.

Ett annat arbetsmiljöproblem för anställda i butik är terrorhot, vilket har påverkat medlemmarna, särskilt sedan händelsen på Drottninggatan. Att fortsätta det förebyggande arbetet med att skapa säkra arbetsplatser för anställda i handeln är av stor vikt.

Text: Anette Westlander