Hot och våld inom kommuner och regioner

Sammanfattning av rapporten

Nedan kan du se en kort film som lyfter fram de viktigaste fynden i rapporten.

Vanligare att kvinnor drabbas av hot och våld

Mellan 2019 och 2023 inträffade nära 1 700 allvarliga hot och våld-olyckor i kommuner och regioner, vilket är 12 procent av samtliga allvarliga arbetsolyckor inom sektorn under perioden. Nära 1 400 av olyckorna drabbade kvinnor och drygt 300 drabbade män, motsvarande 13 respektive 9 procent av de allvarliga arbetsolyckorna för respektive kön.

När det gäller män är yngre oftare utsatta för hot och våld än äldre, tre av fem drabbade är yngre än 46 år. För män speglar åldersfördelningen för de olycksdrabbade i hög grad åldersfördelningen för de sysselsatta inom kommuner och regioner. För kvinnor ser det något annorlunda ut: drygt 50 procent av olyckorna drabbar de som är 46 år eller äldre. Samtidigt är färre än hälften av de sysselsatta äldre än 46 år. Det betyder att äldre kvinnor har fler olycksfall i relation till antalet sysselsatta och därmed högre risk för hot och våld-olyckor än kvinnor i genomsnitt.

Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. drabbas oftast

Diagram 1 redovisar antalet allvarliga hot och våld-olyckor för åren 2019–2023, fördelat på yrkesgrupp och kön. För både kvinnor och män drabbas undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, med flera, av flest olyckor. Totalt drabbas yrkesgruppen av hälften av hot och våld-olyckorna inom kommuner och regioner. Därefter följer barnskötare, fritidsledare med flera och lärare och skolledare, med 15 respektive 14 procent var.

Kvinnor drabbas både av flest olyckor totalt inom sektorn, och av flest olyckor i samtliga av de redovisade yrkesgrupperna i diagram 1. Att antalet olycksfall skiljer sig mellan könen beror bland annat på könsfördelningen inom sektorn, där 75 procent av de sysselsatta är kvinnor. Inom kommuner och regioner arbetar också kvinnor i högre utsträckning i yrken där dessa olyckor är vanliga.

Då antalet sysselsatta skiljer sig mellan könen och yrkesgrupperna behöver antalet olycksfall sättas i relation till sysselsättningen när man jämför grupperna med varandra. Det gör vi genom att beräkna risken för hot och våld, det vill säga antalet olycksfall per 1 000 sysselsatta.

Diagram 1. Antal allvarliga arbetsolycksfall orsakade av hot och våld, efter yrkesgrupp och kön, 2019–2023.

Elevassistenter, behandlingsassistenter och socialpedagoger har högst risk

För samtliga yrkesgrupper inom kommun och region låg den genomsnittliga risken för åren 2019–2023 på 0,3 hot och våld-olyckor per 1 000 sysselsatta. För kvinnor låg den på 0,3 och för män på 0,2.

För båda könen är risken högst i yrkesgruppen undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter med flera, med 0,5 olycksfall per 1 000 sysselsatta. Inom yrkesgruppen har vårdbiträden, skötare, vårdare och boendestödjare och undersköterskor högst risk.

Tittar vi på yrkesundergrupperna har elevassistenter med flera och behandlingsassistenter och socialpedagoger med flera högst risk. För kvinnor uppgår risken till 1,2 respektive 1,0, och för män ligger den på 0,6 respektive 0,8. Elevassistenter drabbas ofta av våld i form av till exempel knuffar och slag från elever. För behandlingsassistenter och socialpedagoger med flera är våld vid arbete med elever och klienter vanligast.

Tabell 1 - Antal allvarliga arbetsolycksfall orsakade av hot och våld per 1000 sysselsatta (risk), efter yrke och kön. Genomsnitt 2019–2023. Sorterad efter yrkesgrupp med högst risk.

Orsaker till hot och våld-olyckor i olika yrkesgrupper

Yrkesgrupper:

• Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl.

• Sjuksköterskor och barnmorskor

Inom dessa yrkesgrupper är det vanligast att bli utsatt för våld vid arbete med brukare och patienter. Det kan handla om dementa brukare som blir utåtagerande vid omvårdnadsarbete eller psykiskt sjuka patienter som går till fysisk attack. Misshandeln leder ofta till skador på händer och fingrar samt på huvud, hals och ansikte. Psykiska skador som stressreaktioner är också vanliga.

Yrkesgrupper:

• Barnskötare, fritidsledare, med flera

• Förskollärare och fritidspedagoger

• Lärare och skolledare

Inom dessa yrkesgrupper är det vanligast att bli utsatt för våld vid arbete med barn och elever. Misshandeln kan bestå i att en elev i affekt går till fysisk attack. En anställd kan också bli utsatt för våld när han eller hon försöker avbryta en konflikt mellan elever och då själv få motta sparkar och slag. Vanligast är skador på huvud, hals och ansikte, till exempel tinnitus efter höga skrik och hjärnskakning efter slag mot huvudet. Därefter följer skador i händer och fingrar.

Yrkesgrupp:

• Socialt arbete

Inom gruppen socialt arbete varierar typen av hot och våld-olycka beroende på yrke. För socialsekreterare är det vanligast att bli utsatt för hot. Hoten kan ha sin upprinnelse i missnöje med ett beslut, så som avslag på ansökan om boende eller ekonomiskt bistånd. För behandlingsassistenter och socialpedagoger med flera, är våld vid arbete med elever och klienter vanligast. De fysiska attackerna kan bestå i att den drabbade blir slagen, knuffad eller får föremål kastade mot sig. Olyckorna leder oftast till stressreaktioner.

Ladda ner rapporten för mer infor­mation

Om du vill veta mer om allvarliga olycksfall orsakade av hot och våld inom kommuner och regioner kan du ladda ner rapporten via länken nedan.

Den fullständiga rapporten innehåller bland annat:

• En komplett förklaring av rapportens bakgrund och genomförande

• En genomgång av KR-sektorn och relevanta yrkesgrupper

• Infor­mation om Afa För­säkring och vår arbets­skade­försäkring