Arbetare inom barnomsorg

De viktigaste fynden i rapporten 

Arbets­skador 

• Under 2015–2024 inträffade 4 435 godkända allvarliga arbetsolycksfall bland arbetare inom barnomsorg. Nära nio av tio olyckor drabbade kvinnor. 

• Kvinnor i gruppen har ungefär dubbelt så hög risk för allvarliga arbetsolycksfall som genomsnittet för hela den svenska arbets­marknaden. Män i gruppen har en lägre risk. 

• För båda könen är risken lägst i de yngre åldersgrupperna och ökar med stigande ålder. Ökningen är tydligast bland kvinnor. 

• Den vanligaste olycksorsaken är fallolycka i samma nivå. Därefter följer olycka med person samt hot och våld. 

• Covid-19 är den vanligaste diagnosen vid godkända arbets­sjuk­domar, följt av psykiska sjukdomar och syndrom.

Långvarig sjukfrånvaro 

• Inom kommuner och regioner har kvinnor inom gruppen arbetare inom barnomsorg högre risk för långvarig sjukfrånvaro än snittet för samtliga yrkesgrupper inom avtalsområdet. 

• Den vanligaste orsaken är psykiska diagnoser. Bland dem är reaktion på svår stress vanligast. 

• Kvinnor har högre risk än män. Kvinnor i åldersgruppen 56–65 år har högst risk. 

• Risken är lägre för arbetare inom barnomsorg i privat sektor än i kommuner och regioner. Statistiken för privat sektor redovisas för 2023 och 2024. 

Allvarliga arbetsolycksfall 

Nära nio av tio av de allvarliga olyckorna drabbar kvinnor, vilket till stor del beror på att yrkesgruppen är kvinnodominerad. År 2024 inträffade 532 allvarliga olyckor, och flest drabbade barnskötare, som också är det största yrket. Drygt fyra av tio olyckor ledde det året till medicinsk invaliditet, det vill säga bestående kroppslig funktionsnedsättning. Det är en lägre andel än för arbets­marknaden i stort. 

Kvinnor har ungefär dubbelt så hög risk som genomsnittet 

När olyckorna sätts i relation till antalet sysselsatta har kvinnor i yrkesgruppen ungefär dubbelt så hög risk som genomsnittet på arbets­marknaden. År 2024 var risken 4,2 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta för kvinnor och 2,1 för män. Kvinnornas risk har ökat de senaste åren, i takt med att antalet olycksfall har ökat generellt för gruppen. 

Risken ökar med åldern, tydligast bland kvinnor. Det kan bland annat bero på att skador generellt läker långsammare för äldre. En förklaring i rapporten till kvinnornas högre risk är att andelen äldre är större för kvinnor än för män i yrkesgruppen.

Diagram 1 – Antal allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta (risk) per yrkesgrupp, kön och skadeår. 

Fallolyckor är den vanligaste orsaken 

Den vanligaste orsaken är en fallolycka i samma nivå, det vill säga att någon ramlar ute eller inne. Det kan handla om att halka på ett halt golv, snubbla över ett föremål eller ramla när man är utomhus med barnen. Fallolyckor ligger bakom drygt fyra av tio av kvinnornas och ungefär en tredjedel av männens allvarliga olyckor. 

Arbetet sker nära andra människor, och det bidrar till att olycka med person samt hot och våld också är vanliga orsaker. Olycka med person kan bero på missförstånd mellan kollegor som utför en arbetsuppgift tillsammans, eller på att barn av misstag skadar personal vid lek. Hot och våld kan vara verbala hot, hot med föremål eller fysiskt våld, som sparkar, slag, rivningar eller nypningar. 

Orsakerna skiljer sig mellan yrkena. Ungefär var tredje olycka bland barnskötare är en fallolycka utomhus, medan hot och våld är tydligast bland elevassistenter m.fl., där det ligger bakom nästan tre av tio olyckor. 

Diagram 4 – Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall per kön, 2020–2024. 

Exempel på händelseförlopp 

Här är några exempel ur rapporten på hur olyckor inom de vanligaste händelsetyperna kan gå till. 

Långvarig sjukfrånvaro i kommuner och regioner

Kvinnornas risk för långvarig sjukfrånvaro ligger över snittet

Kvinnor inom gruppen arbetare inom barnomsorg har högre risk för långvarig sjukfrånvaro än snittet för kommuner och regioner. Fram till 2021 låg kvinnornas risk ungefär på samma nivå som för övriga kvinnor i avtalsområdet, men sedan dess har den varit något högre. Det beror framför allt på fler långa sjukfall med diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism, och även sjukfallen med psykisk diagnos har ökat mer än i avtalsområdet i övrigt. 

För män har risken tidigare varit lägre än snittet, men de senaste åren har den legat på ungefär samma nivå. Kvinnor har klart högre risk än män i samtliga åldersgrupper, och risken ökar med åldern. Det gäller för de flesta yrkesgrupper och är inte unikt för barnomsorg. Av de tre yrkena hade kvinnor som arbetar som barnskötare högst risk 2024. 

Diagram 7 – Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Kommuner och regioner. 

Psykiska diagnoser är vanligast 

Den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser, följt av besvär i muskler och leder som ryggsjukdomar och reumatism. Tillsammans står de för ungefär två tredjedelar av sjukfallen, vilket gäller i princip alla yrkesgrupper. Över 90 procent av sjukfallen med psykisk diagnos är reaktion på svår stress (till exempel utmattnings­syndrom), förstämningssyndrom (till exempel depression) eller ångestsyndrom. Andelen med reaktion på svår stress har ökat över tid. 

Personer med långt sjukfall på grund av psykisk diagnos är i genomsnitt yngre än övriga. Snittåldern är 44 år för kvinnor och 38 år för män, mot 49 respektive 48 år för övriga diagnoser. 

Till vänster: Diagram 9. Långvarig sjukfrånvaro per diagnoskapitel 2023–2024. Arbetare inom barnomsorg i kommuner och regioner, kvinnor. 

Till höger: Diagram 10. Långvarig sjukfrånvaro per diagnoskapitel 2023–2024. Arbetare inom barnomsorg i kommuner och regioner, män. 

Rapporten redovisar även långvarig sjukfrånvaro för arbetare inom barnomsorg i privat sektor, för 2023 och 2024. Risken är där lägre än i kommuner och regioner. 

Ladda ner rapporten för mer infor­mation 

Vill du läsa mer kan du ladda ner rapporten via länken nedan. Den fullständiga rapporten innehåller bland annat: 

• En komplett redogörelse för rapportens bakgrund och yrkesgruppens sysselsättning 

• Antal allvarliga arbetsolycksfall per år, kön och yrke 

• Infor­mation om var på kroppen skadorna oftast sker 

• En redogörelse för godkända arbets­sjuk­domar 

• Antal långa sjukfall och risk per yrke i kommuner och regioner 

• Statistik över sjukfallens längd 

• En redogörelse för långvarig sjukfrånvaro i privat sektor 2023–2024 

• Förslag på förebyggande åtgärder och stöd från Afa För­säkring