Arbetsmiljön krockar med socialrätten vid vård hemma

När hemtjänstanställda och personliga assistenter arbetar i någons hem uppstår en konflikt mellan rätten till en trygg arbetsmiljö och individens rätt till omsorg och integritet. Tydliga anställningsavtal är ett sätt att undvika krocken, berättade forskaren Eva Schömer vid ett seminarium på AFA Försäkring.

– Vid arbete i någon annans hem blir det en konflikt mellan privat och offentlig sfär. Samtidigt som personen som får vård eller assistans, den så kallade brukaren, ska leva i sin bostad ska det vara en arbetsplats, sa Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet.

– Socialrätten ger människor rätt till assistans och möjlighet till social trygghet, och arbetsrätten ger arbetstagaren rätt till en schysst arbetssituation. En slutsats man kan dra är att juridiken inte har lyckats med det här. När två likvärdiga rättsområden möts blir det problematiskt.

Eva Schömer har i ett forskningsprojekt finansierat av AFA Försäkring undersökt arbetsmiljö och arbetsvillkor för anställda i hemtjänsten och för personliga assistenter. I tre studier har hon tittat närmare på vad kommuner gör för att säkerställa goda villkor och en bra arbetsmiljö, hur de som jobbar i andras hem upplever sitt arbete och hur anhöriga till individer med assistans upplever att ha vårdpersonal i sitt hem.

– Utifrån studien av hur de anställda upplever sin arbetssituation kan vi ge några goda råd. Till att börja med är det viktigt att arbetsgivaren besöker de hem där det bedrivs personlig assistans, och det behöver man göra för varje ny assistent som anställs, sa Eva Schömer.

– Det är också viktigt att upprätta anställningsavtal där det framgår vad som ingår i arbetsuppgifterna. Vet man som anställd inte vad som ingår i arbetet kan man inte säga nej till sådant som man inte ska utföra. Slutligen ska de här råden användas i kombination med AFS:en, det vill säga Arbetsmiljöverkets föreskrifter för vilka regler som gäller på arbetsplatser.

Vanligt att privata aktörer saknar kollektivavtal
I en av de tre studierna skickades en enkät ut till landets samtliga 290 kommuner. 153 kommuner, eller 53 procent, svarade på enkäten. I drygt 70 procent av kommunerna erbjöds invånarna både kommunal och privat hemtjänst och personlig assistans.

– Enkäten bestod av en kombination av kunskapsfrågor och frågor om normer och värderingar. Bara 30 procent av kommunerna ställde krav på att privata utförare skulle ha kollektivavtal för sina anställda. Det kan man tycka är lite oroväckande ur ett arbetstagarperspektiv, eftersom kollektivavtalen ger en anställd trygghet, sa Eva Schömer.

– En fråga gällde om kommunen ställer krav på den privata aktören att samverka med brukaren, den anställde och kommunen. Svaren visade att det främst ställs krav på samverkan med brukaren. Det innebär att i den intressemotsättning som kan uppstå mellan assistent och brukare så ligger fokus på brukaren. Det betyder också att assistenternas anställningsvillkor sällan ingår som kriterier vid upphandling av de här tjänsterna.

Tydligare arbetsbeskrivning i hemtjänsten än inom personlig assistans
I en studie djupintervjuades fem kvinnliga personliga assistenter i 30–55-årsåldern. Tre av dem hade 12–14 års erfarenhet av arbetet. En av kvinnorna hade fyra års erfarenhet och en hade 9 månaders erfarenhet.

– Vissa av intervjupersonerna hade tidigare arbetat inom hemtjänsten. De sa att skillnaden är milsvid mellan att arbeta inom hemtjänst och med personlig assistans. I hemtjänsten fanns det regler för allt, de hade tydliga arbetsuppgifter och de fick till exempel inte stå på höga stegar, sa Eva Schömer.

– Som personlig assistent fick någon av dem stå på en stege och putsa taket i en brukares våning. En ung kvinnlig assistent fick kommentarer om sin kropp och flera av dem var med om att brukares anhöriga inte hälsade på dem när de kom till arbetet. Assistansreformen ger människor med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett liv som andra, vilket är bra. Men det finns förbättringsmöjligheter vad gäller de personliga assistenternas anställningsvillkor.

Valfriheten ställer krav på anhöriga
I en tredje studie djupintervjuade Eva Schömer anhöriga till personer som på grund av en funktionsnedsättning hade personlig assistans. Hon intervjuade sex mödrar, två fäder, en syster och en maka.

– Ansvaret för assistansens utformning ligger hos arbetsgivaren men hamnar istället ofta hos brukarens anhöriga, oavsett om arbetsgivaren är kommunal, privat eller kooperativ. En orsak till det är att arbetet bedrivs utan att arbetsgivaren befinner sig på arbetsplatsen. De anhöriga får då tre roller: de är anhöriga till brukaren, arbetsledare för de personliga assistenterna och eftersom de själva hjälper sin anhöriga blir de också assistenternas kollegor, sa Eva Schömer.

– De personliga assistenterna uppger att det är svårt att kritisera hur arbetet utförs om det utförs av en nära anhörig som till exempel är brukarens förälder. Samtidigt upplever de anhöriga det att själva behöva välja assistansbolag som en skyldighet att göra ett så bra val som möjligt för att brukaren ska få så bra assistans som möjligt.


Text och foto: Adam Fredholm


Presentation
Ta del av Eva Schömers presentation i pdf-format

Filmupptagning av seminariet. Längd: 56:56.

Eva Schömer, rättssociolog vid Lunds universitet, berättar om krocken mellan arbetsmiljö och socialrätt vid vård i annans hem.