Så fungerar verktyget RAMP
Förra hösten tog företaget in fysioterapeuten Åsa Gustavsson på Falck hälsa och arbetsliv. Hon har jobbat med RAMP tillsammans med industriföretag i ett par år.
– Jag jobbar med olika riskbedömningsinstrument, men RAMP är så bra eftersom det täcker in många olika delar. Annars mäter man som regel olika saker med olika verktyg, men här kan jag använda ett och samma instrument till i princip allt.
RAMP står för Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively, alltså ett verktyg för att proaktivt bedöma och hantera risker vid manuellt arbete. Det har utvecklats av forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, med stöd från Afa Försäkring.
Bedömningen görs i fyra steg: Identifiera riskfyllda arbetsmoment, bedöma graden av risk, föreslå åtgärder för att minska riskerna och följa upp och utvärdera effekterna.
– En medarbetare i lagsalen hade fått ont i kroppen och därför började vi där. Vi valde att göra en RAMP 2, som är en mer detaljerad analys än RAMP 1, som är mer en översiktlig riskbedömning, förklarar Åsa Gustavsson.
Hon intervjuade först medarbetarna om vad som känns som tunga och besvärliga moment. Sedan filmade hon arbetet under en dag och analyserade belastningen. Det sker genom att man räknar ihop ett genomsnitt för till exempel antal repetitioner, antal lyft i olika vinklar, hur mycket man drar, hur mycket man står och går på hårt golv och hur mycket man sitter med huvudet framåtböjt under en arbetsdag.
Belastningen för olika arbetsmoment delas sedan upp i grön, gul eller röd risk. I lagsalen blev det tydligt att det stora bekymret fanns inom moment som riskerar att belasta händer och nackar.
Efter det satte företaget ihop ett team med medarbetarna på lagsalen, produktionstekniker, skyddsombud och produktionsledare.
– Vi ville titta på det här tillsammans för att se om det kändes rimligt och hitta lösningar, säger Sören Fouganthine, hälso-, miljö- och säkerhetsspecialist på Voith Paper Fabrics Högsjö AB, och fortsätter: – De som jobbar här är den bästa tillgången när det kommer till att komma på idéer.
Vissa lösningar var enkla. Ett exempel är vagnarna som lastas med textiler, där var hjulen slitna och trådar hade fastnat vilket gjorde rullningen trög. Vi har bytt ut hjulen nu och satt 300 kilo som maxlast. En annan åtgärd var att köpa in en ny typ av filttång som man kan dra i väven med samt olika hjälpmedel för händerna.
– Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i både riskbedömningen och åtgärdsförslagen. Det är de som är experter på arbetet och ofta har bra idéer och lösningar, säger Åsa Gustavsson.
Hon framhåller att en styrka med RAMP är att det ger en tydlig bild av nuläget.
– Analysen visar ju hur mycket man belastar olika kroppsdelar i olika moment. Det kan ligga till grund för ett rotationsschema där man belastar olika delar av kroppen. Och om en medarbetare har problem med smärta i en kroppsdel är det enklare att se på vilken avdelning den skulle kunna jobba, och med vilka moment.
Tiden en kritisk faktor
Oftast är det tiden som blir en kritisk faktor, menar hon.
– Om man jobbar en stor del av dagen med ett belastande moment så blir det väldigt intensivt. En sak man själv kan göra är att ta fler pauser. I intervjuer sa flera medarbetare att det är lätt att fastna i ett moment för att man vill bli klar.
Flera moment där man använder händer och sitter med huvudet framåt var röda och därför mest akuta att åtgärda. Att visualisera riskerna i grönt, gult och rött gör att det är lättare att få överblick och prioritera vilka insatser som är viktigast, menar Åsa Gustavsson.
– Många på ledningsnivå har tyckt att det varit jättebra när jag har visat det här. De får en tydlig, övergripande bild och vet var de bör lägga fokus i arbetsmiljöarbetet, för det går ju inte att fokusera överallt samtidigt.
Företaget har tidigare gjort riskbedömningsanalyser utifrån Arbetsmiljöverkets bedömningsmallar Kim 1 och Kim 2, berättar Sören Fouganthine.
– Men det var några år sedan och jag känner alltid att jag skulle vilja göra lite mer. När Åsa Gustavsson erbjöd oss att testa RAMP kände jag direkt att ja, det gör vi!
Nu ska vi fortsätta genom att göra en RAMP 1-screening på en avdelning och jämföra med resultaten från Kim 1. Alla är överens om att RAMP gått mer på djupet än tidigare analyser.
– Vi hittade saker som personalen själva inte tänkt på, till exempel att vissa vinklar på handleder och huvudet blir tunga efter ett tag. De kanske inte alltid har känt det själva, men det är ju viktigt att fånga upp i tid innan problemen uppstår, säger Andreas Olsson, produktionsansvarig.
– Vi har ingen tidspress här och jag är noga med att ta mina pauser. Jag brukar känna när det är dags, innan jag får ont i kroppen.
Text: Karin Janson
