Har du en hjärnvänlig arbetsmiljö?

Trygg på jobbet, juni 2022.

Ordet ergonomi för tankarna till skrivbordshöjd, kontorsstolens inställningar och hur ljuset faller på arbetsplatsen. Det förknippas ofta med axelvärk, huvudvärk och ryggont. Men egentligen innefattar begreppet så mycket mer, inte minst hur vår hjärna mår.

Cecilia Berlin är forskare och docent i produktionsergonomi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon har studerat kognitiv ergonomi och hur det påverkar oss, både vårt mående och vår prestation på arbetet.

– Kognitiv ergonomi handlar om att skapa en arbetsmiljö som är snäll mot hjärnan, samtidigt som den hjälper oss att prestera bättre och bli mer effektiva, tänka klarare, lära oss färdigheter och fatta bättre beslut.

Mer effektiva med anpassad teknik

Datorer är ett tydligt exempel: om ett datorsystem är utformat så att det passar våra hjärnor känns det lätt att använda, och precis tvärtom när det inte är hjärnanpassat. Då blir det krångligt och skapar stress.

– När vi anpassar tekniken till människans sätt att ta in och bearbeta sin omvärld blir vi mer effektiva och mår bättre. Det minskar risken att vi fastnar, tappar fokus, glömmer bort eller blandar ihop saker. Dessutom känner vi oss klarare i huvudet när vi går hem från jobbet, säger Cecilia Berlin.

På en arbetsplats med god kognitiv ergonomi råder det tydlighet, både i den fysiska miljön och i den digitala. Det finns förståelse för att alla medarbetare har olika förkunskaper och olika behov av hjälp. Och man slipper att ständigt bli avbruten av signaler som pockar på ens uppmärksamhet. Det är förstås inte helt enkelt att leva upp till i dag när vi ständigt blir störda – både i våra delade arbetsutrymmen och via notiser, mejl och sociala medier.

– Att ständigt få uppmärksamheten stulen på detta vis är en fälla som bränner mycket energi. Det gör att vi får svårt att koncentrera oss på en uppgift och blir tröttare i slutet av arbetsdagen, säger Cecilia Berlin och kommer med ett råd:

– Ett kraftfullt sätt att lösa det är att stänga av notiser och annat som stör under delar av dagen. Men gör det i samförstånd med dina kollegor så att alla är överens, då undviker ni konflikter på grund av bristande samsyn kring när man ska vara tillgänglig och inte.

Växla mellan olika upp­gifter

En hjärnvänlig arbetsplats tillåter hjärnans processer att löpa så smidigt som möjligt utan att vare sig under eller överbelasta vår förmåga. Då får vi bättre uppmärksamhet och minskar risken att göra fel, tappa fokus eller glömma bort saker.

– Det handlar om att belasta hjärnan lagom mycket. Att både stimulera och utmana men också dosera belastningen tidsmässigt på ett bra sätt, till exempel genom att varva ovana upp­gifter med vana, mer rutinmässiga, eller växla mellan högt och lugnt tempo, säger Cecilia Berlin och tillägger att en så konkret, fysisk sak som att tömma en diskmaskin är ett utmärkt sätt att vila hjärnan efter ett ansträngande, komplext tankearbete.

Multitasking är däremot något som Cecilia avråder från att idealisera.

– Att göra flera nya saker samtidigt är sällan lyckat och faktiskt inte något vår mänskliga hjärna klarar av speciellt bra. Det leder bara till sönderhackat fokus och ökad energiåtgång i onödan. Försök i stället att viga tid till en uppgift i taget och fokusera på den, hoppa inte fram och tillbaka.

Läs mer om arbetsmiljö och hälsa.

Text: Karin Cedronius
Foto: Carina Schultz, Shutterstock

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2022.  Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.