Allvarliga arbets­skador och långvarig sjukfrånvaro 2026

Allvarliga arbetsolycksfall

Under 2024 inträffade 2,7 allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta i hela Afa Försäkrings kollektiv, vilket är i samma nivå som 2023.

Efter att ha ökat under flera år minskade det totala antalet godkända arbetsolyckor kraftigt under 2020 i samband med covid-19-pandemins början. Under 2021 ökade antalet olyckor igen. Minskningen från 2022 beror på en administrativ förändring som innebär att hanteringen av olyckor utan ersättningsanspråk har förändrats.

Antalet allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta är högst i privat sektor. Det beror på att sektorn omfattar de mest olycksdrabbade yrkena, det vill säga yrken inom industrin och byggbranschen. Utvecklingen i den privata sektorn och kommun- och regionsektorn har i stort följt varandra under perioden.

I den fullständiga rapporten hittar du också infor­mation och diagram om risken att drabbas fördelat mellan kvinnor och män, och avtalsområde.

Vanliga orsaker till ett allvarligt arbetsolycksfall

Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka är en fallolycka. Fallolyckor delas in i fall i samma nivå (kategorierna ramla ute, ramla inne och ramla, oklart inne/ute) och fall från höjd (kategorierna fall i trappa, fall från höjd och stege).

För kvinnor är fall i samma nivå (32 procent) en vanligare orsak till en allvarlig arbetsolycka än fall från höjd (11 procent). För män är fördelningen jämnare: fall i samma nivå står för 17 procent av olyckorna och fall från höjd för 13 procent.

Den näst vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka är en olycka i kategorin lasta, lossa, bära eller flytta. Även maskiner för bearbetning och framställning, använda verktyg eller maskin (handhållen) och skuren av kniv är vanliga orsaker. Dessa händelser är vanligare bland män, eftersom de oftare inträffar i mansdominerade yrkesgrupper.

Hot och våld som också är en vanlig olycksorsak är däremot vanligare bland kvinnor eftersom dessa händelser oftare inträffar i kvinnodominerade yrkesgrupper. I den fullständiga rapporten finns mer infor­mation om de olika kategorierna och exempel på händelseförlopp som har orsakat allvarliga arbetsolycksfall.

Allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta efter län och kön

I rapporten har vi tittat på antal allvarliga olyckor per 1000 sysselsatta kvinnor och män 2024, fördelat efter vilket län som de skadade bor i.

Totalt var risken högst i Örebro län, där 3,5 personer per 1 000 sysselsatta drabbades av ett allvarligt olycksfall år 2024. Näst högst var risken i Kronobergs och Jönköpings län, där det i inträffade 3,3 allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta. Lägst risk hade de boende i Stockholms län, med 1,8 olycksfall per 1 000 sysselsatta.

I samtliga län hade män en högre risk än kvinnor att drabbas av ett allvarligt olycksfall. Risken för kvinnor att drabbas av ett allvarligt olycksfall var högst i Örebro län, där det i genomsnitt inträffade 2,9 allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta kvinnor.

För män var risken högst i Kronobergs och Jönköpings län med 4,2 allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta. Som tidigare år var risken för både män och kvinnor lägst i Stockholms län.

Långvarig sjukfrånvaro

Med långvarig sjukfrånvaro menas sjukfall som har lett till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning. I rapporten delar vi upp statistiken mellan kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

Risk för långvarig sjukfrånvaro

Att stigande ålder innebär en ökande risk att bli långvarigt sjukfrånvarande är känt sedan tidigare. För kvinnor inom Kommuner och regioner finns det en överrisk att råka ut för ett långvarigt sjukfall i åldersgrupperna över 45 år. 58 procent av alla kvinnor som drabbades av ett långvarigt sjukfall tillhörde dessa åldersgrupper, medan samma åldersgrupper endast utgjorde 49 procent av den kvinnliga sysselsättningen. Kvinnor under 46 år stod för 42 procent av sjukfallen medan de utgjorde 51 procent av sysselsättning, och var alltså underrepresenterade i sjukfallen.

Av män inom Kommuner och regioner som drabbades av ett långvarigt sjukfall 2024 var 64 procent över 45 år. De båda åldersgrupperna 46–55 år och 56–65 år utgör 45 procent av männens sysselsättning. De har alltså en överrisk för långa sjukfall, medan åldersgrupper yngre än 46 år istället har en underrisk att bli långvarigt sjuk.

I diagrammet nedan visas fördelningen av sysselsättning och antal långa sjukfall efter ålder och kön inom avtalsområdet Kommuner och regioner. Kvinnor utgör 74 procent av de sysselsatta inom Kommuner och regioner och män utgör 26 procent.

Även för kvinnor inom avtalsområdet privatanställda arbetare har de äldre kvinnorna en överrisk för långa sjukfall. Kvinnor i åldersgrupperna över 45 år stod för 48 procent av de långa sjukfallen och utgjorde 32 procent av sysselsättningen.

För män inom avtalsområdet privatanställda arbetare finns ett liknande mönster som inom Kommuner och Regioner, där 59 procent av alla män som drabbades av långa sjukfall var över 45 år, medan 37 procent av de sysselsatta var över 45 år.

Vanliga diagnoser vid långvariga sjukfrånvaro

De vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser, som depression, stressreaktioner och ångest, och muskuloskeletala diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism.

För kvinnor anställda inom Kommuner och regioner upp till 55 års ålder dominerar dominerar psykiska diagnoser . Därefter ökar andelen muskuloskeletala diagnoser och blir då ungefär lika vanligt förekommande som psykiska diagnoser. För män inom Kommuner och regioner ser vi ett liknande mönster. För män över 55 år är tumörer den tredje vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro.

För privatanställda arbetare är muskuloskeletala diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Från 46 års ålder är muskuloskeletala diagnoser vanligast bland kvinnor som arbetar inom avtalsområdet. Bland kvinnor under 46 år är psykiska diagnoser vanligast. Bland män är det muskuloskeletala diagnoser som är dominerande i alla åldersgrupper från 36 års ålder och uppåt. För män mellan 26 och 35 år är psykiska diagnoser vanligast. För män i åldersgruppen 16–25 år är psykiska diagnoser, muskuloskeletala diagnoser och skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker ungefär lika vanligt förekommande.

Inom båda avtalsområdena har unga kvinnor en betydande andel graviditetsrelaterade diagnoser.

Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta efter län och kön

Risken för långa sjukfall var högst i Västmanlands län, med 25,7 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Lägst var den i Gotlands län, med 14,4 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta.

I samtliga län hade kvinnor en högre risk än män att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. För kvinnor var risken högst i Dalarnas län, med 34,8 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Lägst risk för kvinnor hade Gotlands län med 18,3. För män var risken högst i Västmanlands län med 18,8. Lägst var den i Gotlands län med 10,2.

Störst var skillnaden i risk mellan könen i Dalarnas län, med 20 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Minst skillnad i risk mellan könen hade Gotlands län, med drygt 8 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Skillnaden mellan länen kan delvis förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen. Risken är beräknad efter var den sjukskrivna personen bor och inte utifrån var arbetsplatsen är belägen.

Förra årets rapport

Här kan du läsa årsrapporten för 2025 (PDF, 36.25 MB)