Sjukskrivningar och psykiska diagnoser

Kvinnor löper högre risk än män att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Risken är högst i trettioårsåldern, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Personal inom vård och omsorg har särskilt hög risk för sjukskrivning.

Sjukfrånvaron i Sverige har ökat de senaste åren, framför allt den som beror på psykisk ohälsa. Mot den bakgrunden har Försäkringskassan, på regeringens uppdrag, analyserat frånvaron på grund av psykisk ohälsa. Studien handlar om nya sjukfall, som är över 14 dagar, där diagnosen är någon form av psykiska besvär. Kortare sjukfrånvaro, där arbetsgivaren betalar sjuklön, ingår alltså inte.

Ungefär var fjärde sjukskriven kvinna och var sjätte sjukskriven man har en psykisk diagnos, enligt Christina Olsson Bohlin, på Försäkringskassans avdelning för analys och prognos. Tillsammans med kollegerna Sofia Bill och Ulrik Lidwall presenterade hon rapporten på ett seminarium på AFA Försäkring.

Rapporten beskriver hur det ser ut – att ge förklaringar till varför ingick inte i uppdraget

Olika slags psykiska diagnoser är sedan 2011 den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar för kvinnor. För män kommer de på andra plats, efter besvär från exempelvis rygg och nacke.

– Ökningen ser ut att fortsätta in på 2014, sa Christina Olsson Bohlin.

Två typer av psykiatriska diagnoser dominerar i läkarintygen. Det är dels de stressrelaterade (till exempel " anpassningsstörning och reaktion på svår stress"), dels depression ("förstämningssyndrom").

– För kvinnor sticker de stressrelaterade ut väldigt mycket som diagnos. Ökningen är kraftig, sa hon.

Kvinnor har 28 procent högre risk än män att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. För både kvinnor och män är risken högst i trettioårsåldern och sjunker ju äldre man blir. Det är en skillnad jämfört med sjukskrivningar med fysiska diagnoser. Risken för sjukskrivning till följd av fysiska besvär ökar med stigande ålder.

– De psykiska diagnoserna har sin puckel när man är mellan 30 och 39 år. Då har de flesta fått en fast förankring på arbetsmarknaden och många skaffar familj och barn, sa Ulrik Lidwall. Möjligtvis är den sortens dubbla belastning viktig.

Personer som har barn i åldrarna 3 till 12 år ligger något mer i riskzonen för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än andra. Det gäller både kvinnor och män.

Var man bor spelar också roll. De som bor i storstäder, eller i förortskommuner utanför, har den högsta risken att bli sjukskrivna med en psykisk diagnos. I glesbygdskommuner och i traditionella industrikommuner är risken avsevärt lägre. Det här mönstret går igen också i internationella undersökningar, enligt Ulrik Lidwall.

Det finns även tydliga skillnader mellan sektorer på arbetsmarknaden, och mellan olika yrken. Den offentliga sektorn – kommuner, landsting, stat och offentliga bolag – står för en stor del av sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa. Även intresseorganisationer och religiösa samfund ligger högt i statistiken.

Om man i stället tittar på olika slags arbeten, är risken för sjukskrivning generellt högst i mansdominerade yrken, exempelvis i bygg- och anläggningsbranschen. Men där blir människor sjukskrivna främst av fysiska orsaker. I tjänstemannayrken och yrken som kräver längre utbildning dominerar psykiska diagnoser.

Risken att bli sjukskriven på grund av psykisk ohälsa är högst i "kontaktyrken", alltså i arbete med patienter, klienter, kunder, elever eller brukare. Präster och pastorer toppar rapportens "risklista". Därefter kommer psykologer, socialsekreterare med flera, följda av behandlingsassistenter, fritidsledare med flera. Grundskollärare ligger på sjunde plats, sjuksköterskor på åttonde.

Vård- och omsorgspersonal är den största yrkesgruppen som riskerar sjukskrivning, oavsett diagnos.

– Eftersom det är en så stor grupp, betyder det många sjukskrivningsdagar, sa Ulrik Lidwall.

Rapporten lyfter också upp vikten av den psykosociala arbetsmiljön, genom att jämföra sjukskrivningarna med Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar. Det är välkänt att höga krav i arbetet, i kombination med låg egen kontroll och svagt socialt stöd på arbetsplatsen, ökar risken för psykisk ohälsa.

Många av de yrken där de anställda upplever brister i den psykosociala arbetsmiljön har också en förhöjd risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa, sammanfattade Sofia Bill.

– Vård- och omsorgspersonal löper en hög risk för sjukskrivning, både generellt och med psykiska diagnoser. De uppger också oftare brister i både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.