Etikronder: Ett verktyg för att börja tänka etiskt

Vårdpersonal möter ofta etiska dilemman i sitt arbete och måste fatta snabba beslut som kan ge upphov till stress. Etikronder är en metod som kan göra personalen tryggare i sitt beslutsfattande och minska stressen, berättar Jonas Lundkvist, sjukhuspastor på Universitetssjukhuset i Örebro.

Jonas Lundkvist, sjukhuspastor på Universitetsjukhuset i Örebro,

Vad är etikronder?
– Det är möten där en tvärgrupp av den berörda personalen, cirka sju personer, diskuterar etiska dilemman som har uppstått på avdelningen. Jag och en kollega leder samtalet, som tar en och en halv timme, och vi jobbar enligt en mall. Först får personalen beskriva situationen. Vad var det som brände till? Vilket var det etiska dilemmat? Sedan har vi ett samtal där vi identifierar vilka som berörs av händelsen. Ett etiskt dilemma går ofta att formulera som: Bör man göra så här? Vi diskuterar vad som händer om man säger ja respektive nej och hur olika scenarier kan se ut.

Fakta om etikronder

Utmaning.

Etiska dilemman uppstår i sjukvården och kan skapa stress för personalen.

Lösning.

Etikronder där personalen får diskutera det etiska dilemmat efter en framtagen
modell.

Resultat.

Aktuell studie visar att etikronder bidrar till bättre arbetsmiljö och lägre stress och att personalen blir mer lyhörda för andras perspektiv.

Vad kan det vara för dilemman?
– Säg att man till exempel har en äldre patient som inte vill sköta sin hygien. Vårdpersonalen kan få kritik av de anhöriga, som tycker att man inte tar tillräckligt bra hand om mamma eller pappa. Det etiska dilemmat är då: Ska man ge någon vård som inte vill ha det? Vi har ju självbestämmanderätt i Sverige. Samtidigt vill personalen ge en så bra vård som möjligt. Är det rätt att tvinga någon att duscha?

Kommer ni fram till ett gemensamt svar?
– Nej, det är inte syftet att hela gruppen ska tycka likadant. Ibland gör alla det, ibland inte. Etikronderna är ett verktyg för att börja tänka etiskt så att man är mer förberedd nästa gång en liknande situation uppstår.

Vi som leder samtalet ska aldrig komma med lösningar och rätta svar, det handlar om att gruppen ska diskutera.

Deltar chefer?
– De deltar i vartannat möte, för att poängtera att mötena är viktiga. Samtidigt vill vi ge personalen möjligheten att prata fritt utan att chefen är med.

Finns det några fallgropar när man diskuterar etiska problem?
– Vi som leder samtalet ska aldrig komma med lösningar och rätta svar, det handlar om att gruppen ska diskutera. En annan svårighet är att etablera ett förtroende så att det blir ett bra samtal. Allt som sägs under mötet stannar mellan deltagarna och jag har fått återkoppling på att det faktiskt fungerar.

Vem tar initiativ till etikronderna?
– Det är behovsstyrt. Om en avdelning har varit med om en jobbig händelse kan de höra av sig till oss och så bokar vi in fyra möten. Ibland visar det sig att det inte finns behov av att diskutera ett etiskt dilemma, utan att bearbeta en händelse. Då bokar vi i stället ett gruppsamtal och jobbar enligt andra modeller. Nu i höst ser vi ett ökat behov, vi har jort en enkät och covid-19 är ju en ny sjukdom, vilket också väcker nya etiska frågor. Har vi  agerat rätt?

Kan etikronderna också fungera som bearbetning?
– Även om det inte är syftet tror jag absolut att de har en bearbetande effekt. Vi är till mans ganska dåligt rustade för att möta etiska dilemman som uppstår, såväl på jobbet som i livet i stort. Ett etiskt dilemma kan bli som ett surrande moln av känslor och tankar. Den stora vinsten är att man får ett språk för det och börjar prova nya stigar, att man ser att man kan reda ut det där molnet.

Text: Karin Janson

Foto: Hannah Hedin

Det här är en artikel från AFA Försäkrings tidning Trygg på jobbet, oktober 2020. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.