Gilla Jobbet – en heldag om arbetsmiljö – del 1

Den 24 och 25 oktober gick arbetsmiljöevenemanget Gilla Jobbet av stapeln på Norra latin och Folkets hus i Stockholm. Deltagare från hela landet kom för att ta del av forskning och verktyg på denna arbetsmarknadens parters mötesplats för ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

Katarina Blom, psykolog och författare, inledde Gilla Jobbet-evenemanget med att berätta att vi kan främja vårt och våra kollegors välmående genom att handla positivt.

– Hur kan vi främja välmående genom konkreta handlingar? Till exempel kan vi visa uppskattning över något bra våra kollegor gör. När vi mår bra och känner oss trygga på arbetsplatsen blir vi mer kreativa och får lättare att förstå andra personers perspektiv på tillvaron. Över tid hjälper det oss att bygga resurser, sa hon.

Dan Hasson, doktor och forskare i stresshantering och hälsopromotion, fortsatte Gilla Jobbet-inledningen på temat hur vi kan forma vår arbetsmiljö utifrån fakta.

Dan_Hasson_150x150.jpgDet är viktigt att jobba förebyggande genom att fokusera på vad man vill ha istället för det som inte är bra. Det är mer motiverande för en organisation om man kan säga att vi gör de här förebyggande insatserna för att nå det som är vår önskade arbetsmiljö. På så sätt sprider man tankarna om det önskade läget, sa han.

– När man ska undersöka arbetsmiljön med hjälp av enkäter behöver man först fråga sig varför man gör mätningen. De vanligaste felen man gör är att ha bristfälligt formulerade frågor, att ställa flera frågor i en, ha felaktiga svarsalternativ eller att ställa vinklade frågor. Man riskerar då att fatta beslut om insatser på felaktiga grunder och det kan göra mer skada än nytta.

Kränkande särbehandling och mobbning
Stefan Blomberg, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping och forskare på Linköpings universitet, höll ett föredrag med rubriken Förebygg och hantera mobbning.

– Ett representativt urval baserat på 4 av 5 miljoner yrkesarbetande personer i Sverige visar att 20 procent är utsatta för kränkande särbehandling på sin arbetsplats. 7 procent utsätts varje år för mobbning och 3 procent utsätts för allvarlig mobbning. Det är inte nStefan_Blomberg_150x150.jpgågon större skillnad mellan män och kvinnor eller i olika sektorer, sa han.

– Finns det förtroende i en organisation för att konflikter hanteras på ett bra sätt minskar riskerna för mobbning. Utbildning i konflikthantering för chefer, fackliga representanter, skyddsombud och arbetsledare är en av de bästa förebyggande åtgärderna. Det är också viktigt att jobba med och prata om de sociala spelreglerna på arbetsplatsen. Och så behöver vi ha ett arbetsmiljösystem med policy, rutiner och kompetent handlingsberedskap så att vi vet vad vi ska göra när kränkande särbehandling eller mobbning uppstår.

Nollvision för olyckor i byggbranschen
Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan och föreningen Samverkan för noll olyckor i Ulrika_Dolietis_150x150.jpgbyggbranschen, berättade om vilka utmaningar byggbranschen har när många arbetsgivare befinner sig på samma byggarbetsplats.

– Detta gör att det finns många aktörer på samma plats som jobbar med arbetsmiljöfrågor samtidigt och de ställer olika krav på underentreprenörerna. De behöver samarbeta. Vi arbetar med att öka samverkan över gränserna och överföring av kunskap mellan aktörerna, sa hon.

Hans Hedberg, Sveriges Byggindustrier, berättade om landets första säkerhetspark som byggts upp vid Arlanda. Parken är en fysisk träningsanläggning för att träna dem som arbetar i byggbranschen på säkerhet, där man till exempel kan jobba med fall från höjd eller arbete vid väg.

– Där får man möjlighet att fundera på sin egen sårbarhet. Ofta tänker vi att det här händer andra men inte mig. Ni är välkomna att komma ut och titta, sa han.

Marianne Törner, forskare på Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet, förklarade att det inte räcker med ett system som kontrollerar risker till exempel genom rutiner och procedurer.

– Tyvärr händer det oförutsedda saker och då är det viktigt att vi har medarbetare som gör mer än att följa regelverket, som vill och vågar hantera det, sa hon.

I ett bra säkerhetsklimat är den goda arbetsgruppen och en bra chef viktiga resurser. Den goda arbetsgruppen är en stabil grupp med gott arbetsklimat, vilket bygger socialt kapital, trygghet och förändringsvilja. En bra chef är bland annat öppen, ärlig, kunnig och stödjande, vilket skapar trygghet och förmåga att hantera oförutsedda situationer.

Förebygg och hantera hot eller våld
Alexander Tilly, legitimerad psykolog och utbildare inom konflikt, hot och våld i arbetslivet, berättade att det finns två typer av aggression: emotionell respektive instrumentell aggression. Ett sätt att möta emotionell aggression är att lugna ner personen ifråga och gärna lyssna.

– Att lyssna fungerar både i behandlingsarbete och säkerhetsarbete. Samtal stillar känslor och öppnar upp för kognitiva förmågor. Därför är det bra att ställa frågor istället för att komma med tillrättavisningar. Att lyssna bygger förtroende och visar tecken på respekt, ger underlag för lösning och man får tid att göra riskbedömning. Genom att lyssna kan man vinna tid och det kan avleda från våld, sa han.

När det gäller instrumentell aggression, så är det annorlunda då denna typ av aggression har ett syfte.

– Då äAlexander Tilly_150x150.jpgr målet i första hand inte att lugna, för här är personen inte upprörd på det sätt som en emotionellt aggressiv person är utan här söker personen efter en sårbarhet hos motparten, sa Alexander Tilly.

Instrumentellt aggressiva personer kan invadera motpartens fysiska revir och använda distraktioner. De kan ställa höga krav med stora konsekvenser, men får det att låta som en liten simpel gentjänst. De använder sig ofta av smicker och charm eller hot och våld och spelar gärna på skuld och medlidande.

– Det finns ett antal saker man kan göra för att möta detta. Tydlighet är viktigt. Tystnad kan vara ett sätt att bemöta denna typ av aggression, att säga ”va?” och spela lite dum kan vara ett annat sätt. Man kan också beskriva situationen ”var det verkligen det du menade?” eller tydliggöra konsekvenser: ”jag upplever att du hotar mig, sa Alexander Tilly.

– Jag-budskap som ”jag tycker det är obehagligt när du skriker åt mig” kan väcka motpartens sympati. Men det kan också ge motsatt effekt om personen i fråga är ute efter att skrämmas. Att ge med sig och/eller lämna situationen kan ibland vara nödvändigt också, sa han.

Läs fortsättningen av referatet Gilla Jobbet – en heldag om arbetsmiljö – del 2

Text och foto: Anette Westlander, Linda Harling och Adam Fredholm

Se filmupptagningar från Gilla Jobbet 2019 här.

Läs mer om själva evenemanget Gilla Jobbet på gillajobbet.se