Gilla Jobbet – en halvdag om arbetsmiljöarbete under coronapandemin

Den 3 november hölls arbetsmiljöeventet Gilla Jobbet i form av en digital direktsändning. Publiken fick ta del av föredrag, expertsamtal och filmer på temat Coronapandemin och arbetsmiljöarbetet.

Katarina Blom, psykolog, Jan Bylund, moderator, och Petra Lundberg, arbetsmiljöexpert.

Först ut i Gilla Jobbet-sändningen var Katarina Blom, psykolog och författare. Hon berättade hur vi kan främja vårt och våra kollegors välmående genom att handla positivt.

– När vi lever och arbetar under oförutsägbara förändringar är det särskilt viktigt att vi känner psykologisk trygghet. Det kan man skapa på arbetsplatsen genom att uppmuntra beteenden som gör att vi upplever en känsla av trygghet, lär oss av varandra och känner gemenskap, sa hon.

– Ett sätt att jobba strukturerat med det här är att ha en team debrief, ett reflektionsmöte i grupp. Ett förslag på struktur i fyra punkter är att ställa frågorna: Hur ligger vi till sett till målen? Vilka goda ansträngningar kan vi fira? Vilka misstag kan vi dela med oss av? Och vad kan vi lära oss inför nästa möte? Den här metoden är bra för att vi ska lära oss bli mer effektiva och för att vi kollektivt ska kunna sänka axlarna i tider av förändring, som annars kan göra oss mer stressade.  

Krishantering på arbetsplatsen i coronatider

Per Calleberg, psykolog och författare, beskrev hur man i coronatider kan använda sig av krishantering på arbetsplatsen.

– Inom psykologin brukar man definiera en kris som en situation man inte har erfarenhet av och inte vet hur man ska hantera. När vi pratar om krishantering i arbetslivet menar vi kriser som kommer plötsligt och oväntat, sa han.

– I normala fall brukar ett krisstöd sättas in när krisen är över. Den krisen vi befinner oss i nu är ju inte över, men man kan ändå utgå från de fem grundprinciperna för krisstöd. Det handlar om att främja säkerhet och trygghet, lugn, samhörighet, självtillit och tillit till andra och slutligen att främja hopp. En sak som kan hålla hoppet uppe nu på arbetsplatser är att börja prata om framtiden och vad man ska göra efter covid-19.

Konflikthantering, hot och våld

Psykologen Alexander Tilly inledde med att berätta att sedan 80-talet har antalet fall av hot och våld i arbetslivet fördubblats.

– Främst är det anställda inom vård och omsorg, bevakning och transport som råkar ut för hot och våld. De ska serva andra människor på något sätt och då uppstår konflikter som leder till hot eller våldsamma situationer, sa han.

– Det finns två huvudtyper av människor som hotar eller begår våldsbrott, den upprörda och den måldrivna. Att bemöta den upprörda personen med lugn och att sträva efter samförstånd är i många fall effektivt. Däremot är det svårare att påverka den måldrivna personen med ett lugnt och trevligt beteende.

Hur ska man då förebygga och bemöta hot och våld på en arbetsplats?

– Det handlar om att uppmärksamma risker och beteenden i tid, det sparar energi när konflikten är ett faktum. Gör rätt analys av risken som finns, ge rätt kunskap och förutsättningar till medarbetarna att hantera konflikter, hot och våld. Dela erfarenheter och träna på att lyssna aktivt. Det är också oerhört viktigt att ledning och organisation står bakom den som har blivit utsatt. Ett uteblivet stöd kan få stora negativa konsekvenser, sa Alexander Tilly. 

Ergonomi och OSA vid distansarbete

Jan-Erik Ståhl, ergonom, tipsade om hur vi på enkla sätt kan förbättra vår arbetsmiljö i hemmet.

– Ergonomi är oförskämt enkelt och banalt att lösa om du kan, och vet hur man ska göra. Till exempel en sådan enkel sak som att ha musen framför sig på bordet istället för vid sidan av tangentbordet. Det sparar många ”musarmar”, sa han.

– Kontorsanställda i allmänhet är dåliga på att ha en bra arbetsmiljö, även på kontoret. Många har haft sin kontorsstol i tio år och det enda de kan är att höja och sänka den. När de nu tar hem sin kontorsstol och ska matcha den med köksbordet blir det ännu värre. Variation är ett nyckelord som hjälper till att få en bättre arbetsmiljö både på kontoret och hemma i bostaden. Variera mera!

Även arbetsmiljöforskaren Linda Widar framhöll vikten av variation. På kontoret sker ofta naturliga avbrott, till exempel när någon vill ha fikasällskap eller bara fråga något. När vi jobbar hemifrån måste vi själva skapa rutiner för avbrott. Ett sätt kan vara att ställa en klocka för att få regelbundna pauser.

– Flexibilitet och valfrihet har tidigare varit de främsta anledningarna till att människor har distansarbetat. Möjligheten till distansarbete ger mindre stress, ökad motivation och ökad effektivitet, enligt tidigare studier. I och med att många idag mer eller mindre tvingas att jobba hemifrån på grund av pandemin behöver arbetsgivare se över sin arbetsmiljöpolicy, sa hon.

Vilka utmaningar finns det då med distansarbete? Linda Widar menade att social isolering och svårigheter att separera arbetstid från fritid är vanliga problem. Det ger i sin tur ökad stress och minskad motivation. För att anställda ska kunna avgränsa jobbet behövs tillit och förtroende, tydliga förväntningar om arbetsinsatsen och en chef som är tillgänglig.

– Chefer har en väldigt viktig roll när det gäller att förebygga de negativa effekterna av distansarbete. En chef måste ha ett relationsorienterat och närvarande ledarskap. De anställda behöver få ett socialt stöd i form av kommunikation, feedback och att de känner sig sedda och hörda. Ett telefonsamtal kan vara ett enkelt sätt att få anställda att känna sig mindre isolerade, sa Linda Widar.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, samverkan, samsyn och smitta

Det digitala Gilla Jobbet detta pandemiår avslutades av Mikael Rehnberg, arbetsmiljöexpert. Han delade med sig av konkreta tips och verktyg för hur man får till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och samverkan under pågående pandemi.

– På både Prevents och Suntarbetslivs hemsidor finns en uppsjö av verktyg man kan använda. Jag tycker ett av de viktigaste är checklistan för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, sa han.

Under Gilla Jobbet-eventet visades flera filmer om arbetsmiljöarbete. En av dem var Smittrisk – en arbetsmiljöfråga, där Mats Bohgard från Lunds universitet berättade om den så kallade åtgärdstrappan och stegen ”undersöka – riskbedöma – åtgärda – följa upp”. Översatt till covid-19 kan till exempel första trappsteget vara att skapa en arbetsplats utan smittrisk genom hemarbete, och tredje trappsteget kan vara att skapa en barriär mot smittan med plexiglasskivor.

Mikael Rehnberg betonade hur viktigt det är i coronatider att fortsätta med sina vanliga rutiner och arbeta för en bättre arbetsmiljö genom att följa stegen i åtgärdstrappan. Det är särskilt viktigt att lägga tid på att undersöka vilka risker som kan finnas. Man kommer på fler risker än man tror att man ska göra.

– När det gäller smittoaspekten ska vi jobba efter försiktighetsprincipen – better safe than sorry, uppmanade han.

Moderator för Gilla Jobbet var Jan Bylund.

Text: Erica Krantz, Kia Toivonen och Adam Fredholm


Se en filmupptagning av Gilla Jobbet 2020
På Gilla Jobbets Youtube-kanal kan du se en filmupptagning av det direktsända eventet.