Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap, pratar arbetsmiljö på Gilla Jobbet.

Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap, berättar om systematiskt arbetsmiljö­arbete.

Foto: Fredrik Beskow

Gilla Jobbet – en heldag om arbetsmiljö

Den 26 april 2022 anordnades arbetsmiljöeventet Gilla Jobbet på Norra latin och i Folkets hus i Stockholm. Deltagare från hela landet kom för att ta del av forskning och verktyg på denna arbets­marknadens parters mötesplats för ett hälsofrämjande arbetsmiljö­arbete.

Jan Bylund, komiker och konferencier, inledde Gilla Jobbet-dagen tillsammans med Oskar Henrikson, psykolog, och Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap. Dagens program bestod sedan av 24 seminarier på temat arbetsmiljö som hölls i en rad olika lokaler.

Ljusets påverkan på arbetsmiljön

Hillevi Hemphälä, doktor i arbetsmiljöteknik med inriktning på synergonomi, vid Lunds tekniska högskola, höll ett föredrag med rubriken Synergonomi och ljusets påverkan på människan.

– Många människor har huvudvärk och kan bli sjukskrivna på grund av dålig belysning i sin kontorsarbetsmiljö. Kommer ljuset framifrån eller bakifrån skapas skuggor och reflexer. För att undvika detta ska ljuset komma uppifrån och man ska ha en andra ljuskälla från sidan, sa hon.

– Ljuset kan flimra på en så hög frekvens att vi inte ser det. Det kan också orsaka huvudvärk och stress eller framkalla migrän. Genom att hålla mobiltelefonens kamera mot ljuskällan kan man enkelt se om ljuset flimrar, i form av ett pulserande mönster på skärmen.

Mobbning på jobbet

Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, berättade om mobbning på jobbet och vad man kan göra åt det.

– Varje år utsätts cirka 20 procent av alla yrkesarbetande i Sverige för någon form av kränkande särbehandling. Det är inte någon större skillnad mellan kvinnor och män eller mellan sektorer på arbets­marknaden. Det kan räcka med att uppfattas som annorlunda på något sätt för att man ska utsättas för mobbning, sa han.

– Alla kan bli utsatta för mobbning, men mobbning är sällsynt i välfungerande organisationer. För att förebygga mobbning ska vi i första hand bygga motståndskraftiga och robusta organisationer. Ett sammanhängande arbetsmiljösystem är viktigt för att skapa en trygg arbetsplats. Likaså ett stödjande ledarskap, förtroende för arbetsplatsens konflikthantering och en gemensam värdegrund.

Kris och mental belastning

Ellinor Eriksson, psykolog och krisspecialist på Brolinwestrell AB, berättade om krishantering och arbetsmiljö­arbetets betydelse för att förebygga kriser.

– En kris är något plötsligt och oväntat som inträffar där våra erfarenheter och vår kunskap inte räcker till för att hantera situationen. De tre viktigaste principerna för att hantera en kris är att behovet av ledarskap ökar drastiskt under stress, att människor återhämtar sig från svåra händelser bättre än man tidigare trott och att reaktioner vid kriser varierar inom och mellan människor. De här principerna är bra utgångspunkter för krishantering på arbetsplatser, sa hon.

– Apropå pandemi och krig så är det händelser där vi inte vet hur det går eller när det är över. Den här typer av händelser orsakar delvis rationell och rimlig oro som vi inte kan bearbeta på samma sätt som avslutade händelser. Det kräver uthållighet i ledarskapet på en arbetsplats och också av medarbetarna.

Arbetsplatsdialogen – ett stöd till chefer för att hantera fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Therese Eriksson, medicine doktor vid Umeå universitet, presenterade ett stöd för chefer i arbetet med att förebygga sjukskrivningar och utforma rehabiliteringsplaner.

– Med Arbetsplatsdialogen kan chef och medarbetare tillsammans komma fram till hur man kan skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Verktyget gör det möjligt för chefen att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa hos medarbetare. Det kan till exempel vara att personen har svårt att sova, har huvudvärk, ont i magen eller hjärtklappning, sa hon.

– Dialogsamtalet kan ringa in vad ohälsan beror på. Verktyget innehåller en frågeguide som chefen kan använda sig av och som berör områden som arbetsuppgifter, arbetsmiljö och stöd från kollegor och chefer. Den innehåller även frågor om balansen mellan arbete och fritid och om livet utanför arbetet. Frågeguiden fungerar också som ett stöd för chefen i att se vilka arbetsanpassningar som behöver göras för att förebygga en sjukskrivning eller för att en medarbetare ska kunna återgå till arbetet.

Sund arbetstidsförläggning för god återhämtning

Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning vid Stockholm universitet, höll ett föredrag om hälsorisker vid skiftarbete och hur man minimerar dessa risker.

– Rent allmänt är det nattarbete som ställer till problem med hälsan. Skiftarbetare har en ökad risk att drabbas av hjärtsjukdom, typ 2-diabetes, vissa typer av cancer och besvär vid graviditet. Risken är också lite högre att råka ut för arbetsskador och olyckor i samband med nattarbete, särskilt om man kör bil hem efter arbetspasset, sa han.

– Ska man kunna må bra när man arbetar skift måste man få tillräcklig återhämtning. Det handlar om att varva ner och få tillräckligt med sömn. Att vara delaktig i föreningsliv eller att umgås med släkt och vänner ger också bra återhämtning. När man skapar ett arbetsschema gäller det att hitta en bra balans mellan de biologiska och de sociala behoven. Arbetsgivaren kan förebygga hälsoproblem genom att erbjuda bra arbetsmiljö, scheman och företagshälsovård.

Vikten av bra introduktion för nyanställda

Petter Gustavsson och Elin Frögéli, professor respektive doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, berättade om hur man introducerar nyanställda på ett bra sätt.

– Man brukar säga att det tar 90 dagar att introducera en ny person på jobbet. Det går att avläsa hur lyckad introduktionen har varit genom att se om personen blir handlingskraftig och socialt inkluderad och inte blir stressad, sa Petter Gustavsson.

– Den viktigaste typen av introduktionsinsats är rollrelaterade insatser. Det kan exempelvis innebära att den nyanställde får tydlig återkoppling från en mer senior kollega, får chans att reflektera över yrkesrollen och får möjlighet att tala om detta att vara ny. Det kan vara uppgiftsrelaterade insatser, som att planera, prioritera eller få extra tid att utföra en uppgift. En annan effekt typ av insats är relationsskapande insatser. Det kan handla om att man ordnar fika, lunch, after work eller lära känna medarbetare-insatser.

För att introduktionen ska bli bra behöver man på arbetsplatsen stötta nyanställda så att de får en egen positiv lärandespiral.

– Är man proaktiv som nyanställd ger det en klarare bild av yrkesrollen och genererar både egen handlingskraft och socialt stöd. Det leder i sin tur till färre utmanande situationer och färre oroliga tankar. I slutändan gör det att den nyanställdes osäkerhet, stress och rädsla minskar, sa Elin Frögéli.

– Handledarna utgör en viktig stöttepelare för de som är nya. Det är kanske inte alltid en uttalad roll, men ofta finns en person på arbetsplatsen som får eller tar rollen som handledare när en ny person börjar. Det hjälper också om det finns förståelse i arbetsgruppen för utmaningen i att vara ny. Likaså om man har en engagerad chef och rutiner för att skapa förutsättningar för socialisering.

Text: Linda Harling och Adam Fredholm

Mer om Gilla Jobbet

Youtube logotyp

Se filmade seminarier

Flera av seminarierna från Gilla Jobbet 26 april 2022 finns att se på Gilla Jobbets Youtube-kanal.

Storbildskärm med Gilla Jobbet-logotypen.

Nästa Gilla Jobbet?

På Gilla Jobbet-webben kan du läsa om kommande event som handlar om arbetsmiljö.