Verktyget RAMP minskar riskerna för belastningsskador

RAMP är ett verktyg för att bedöma och hantera risker för belastningsskador i manuella arbeten. På Scania används RAMP inom bearbetning och logistik, något som har lett till att produktionen förbättrats och frisknärvaron och trivseln ökat. Verktyget har utvecklats på KTH med bland andra AFA Försäkring som finansiär.

RAMP har väckt stort intresse världen över sedan det introducerades i slutet av maj 2018. Initiativet till verktyget kom från livsmedelsföretaget Arla, som hörde av sig till KTH när de behövde en riskhanteringsmetod.

– Målet var inte att forska fram något nytt utan att ta den kunskap som fanns och utveckla RAMP. Vi har sammanställt kunskap från forskning, andra metoder, standarder, lagstiftning och de erfarenheter som finns för att ge ett helhetsperspektiv om vad som bidrar till belastningsskador, säger Linda Rose, universitetslektor och ergonomiforskare på KTH.

RAMP består av fyra moduler

Projektet har finansierats av AFA Försäkring och de företag som har deltagit i utvecklingsarbetet. RAMP, som står för Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively, är uppdelat i fyra moduler för bedömning och hantering av manuellt arbete.

De fyra RAMP-modulerna:

  • Det checklistebaserade RAMP I för screening av belastningsergonomiska
  • risker.
  • RAMP II, som möjliggör en mer djupgående analys.
  • Resultatmodulen för att presentera, visualisera och kommunicera resultaten.
  • Åtgärdsmodulen, som stödjer utveckling av risksänkande åtgärder och systematisk riskhantering.

Läs mer om RAMP-modulerna på KTH:s webbplats

– Det är inte bara en bedömningsmetod utan även en metod för att hantera riskerna. Det är en av de saker som är unikt med RAMP. Den täcker fler risker än de flesta metoder.
Man visualiserar resultaten på ett tydligt sätt på olika nivåer och man får ett strukturerat stöd för att jobba fram risksänkande åtgärder, säger Linda Rose.

I RAMP finns kriteriegränser för till exempel nackens framåtböjning.

Verktyget kan användas inom industrin, men även i andra verksamheter där belastningsskador är vanliga. På Scania har RAMP visat sig fungera väldigt bra vid bearbetning av material och i logistiken inom buss- och lastbilsproduktionen. För att hitta riskfaktorer i arbetet görs observationer av den manuella hanteringen där medarbetarna till exempel lyfter, flyttar, drar, skjuter eller plockar fram någonting med händerna. Alla arbetsställningar och rörelser dokumenteras, som böjning och vridning av nacke, axlar och rygg och sträckning av armarna.

Resultatet presenteras i en skala från grönt till rött

De värden man får fram i form av bland annat exponeringstider och rörelsefrekvenser matas in i det digitala RAMP-verktyget. Resultatet presenteras sedan med en tregradig färgskala – från grönt som signalerar låg risk, till rött som signalerar hög risk och hög prioritet för åtgärder.

– I RAMP finns kriteriegränser för till exempel nackens framåtböjning. Om den böjs mer än 30 grader finns det en gräns i RAMP för hur lång tid per arbetsdag som man utan risk kan ha nacken framåtböjd, säger Lars Samuelsson, ergonom på Scania.

De ergonomer, tekniker och andra genomförare som gör kartläggningen pratar också med medarbetarna, något som ingår i RAMP.

– Även om det inte blir rött får man väga in den subjektiva upplevelsen, och då kan det bli så att vi prioriterar utifrån det. Det är viktigt att ta hänsyn till upplevd ansträngning för att fånga upp tidiga signaler från dem som arbetar på respektive arbetsställe.

Verktyget ger förslag för att minska belastningen

Resultaten analyseras av förbättringsgrupper på de olika produktionsenheterna. Ofta är Scanias ergonomer, en operatör och produktions- eller logistiktekniker med för att hamna rätt med åtgärderna. I RAMP-verktyget finns också förslag på hur man kan göra för att minska den ergonomiska belastningen.

– Det kan till exempel vara att man använder ett lyfthjälpmedel där man tidigare lyfte manuellt. Det kan också vara organisatoriska förändringar av arbetets uppläggning, förändrad arbetsteknik, hur man roterar mellan olika arbetsuppgifter för att få omväxling eller hur länge man arbetar med en viss uppgift, säger Lars Samuelsson.
Kartläggningen och sammanställningen visualiseras på en förbättringstavla på det lokala arbetsstället där man kan se vilken färg varje position har.

– Man får en förteckning över röda, gula och gröna positioner och kan följa förbättringsarbetet på den aktuella arbetsplatsen – hur resultaten ser ut av kartläggningen, vilka aktiviteter som pågår, vad det är för tidsplan och vem som gör vad. Det är som ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Scania har fått högre frisknärvaro

RAMP är en global standard på Scania och används i koncernens fabriker i bland annat Sverige, Nederländerna och Frankrike. Verktyget har lett till högre frisknärvaro, ökat
engagemang och bättre trivsel, vilket även resulterat i högre kvalitet och effektivitet i produktionen.

– Det finns vetenskapliga studier bakom alla kriterier och frågeställningar som RAMP tar upp. Det ger en tyngd och det är väldigt viktigt att ha det när man som ergonom ska argumentera och jobba för förbättringar, säger Lars Samuelsson.

Text: Krister Zeidler