Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden - identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag

Sammanfattning

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av psykisk ohälsa och belastningsskador. Projektet kartlade hemtjänstpersonalens arbetsbelastning, undersökte sambanden mellan belastning och hälsa samt försökte finna hälsoriskerna. Projektgruppen tog också fram riktlinjer för hur hemtjänsten kan organiseras för bättre arbetshälsa.

Projektledare Mikael Forsman
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Sjukfrånvaro
Tidsperiod 2016-07-01 - 2020-06-30
Beviljat totalbelopp 3 600 000 kr
Diarienummer 150036

Syfte

Projektet skulle ta reda på mer om hur arbetsbelastningen i hemtjänsten ser ut, undersöka sambandet mellan belastning och arbetsmiljö, hälsa och arbetstyngd samt hitta varningssignaler. Utifrån dessa kunskaper skulle projektet, tillsammans med branschen, ta fram riktlinjer för långsiktig hållbarhet i hemtjänsten. Det övergripande målet var långsiktigt hållbara arbetsförhållanden.

 

Genomförande

Undersökningen pågick under en längre tid. Den startade med en så kallad baslinjeenkät som besvarades av drygt 650 anställda inom hemtjänsten. Sedan gjordes en uppföljningsenkät ett år senare. Frågorna innefattade arbetsförmåga, arbetsengagemang, självskattad hälsa, sömn med mera. Belastningsundersökningar och intervjuer med ett antal anställda gjordes vid bägge tillfällena. Dessutom samlades uppgifter om besvär löpande in med sms-frågor. Data hämtades från system som registrerade hemtjänstpersonalens aktiviteter och sömnkvaliteten mättes med rörelsemätningar. Fokusgruppintervjuer och workshops genomfördes med beslutsfattare och företrädare för myndigheter. Privata och kommunala hemtjänstutförare anställda deltog i undersökningen.

 

Resultat

Många anställda upplever att det inte finns tillräcklig tid för att ge brukarna det som de har rätt till och för att ta sig mellan brukarna. Tidspressen är kopplad till sämre hälsa och sjukskrivning. Belastningen på rygg och armar är hög. Forskarna drar slutsatsen att ersättningssystemen behöver ändras så att bemanningen ökar. Personalen behöver också mer stöd. Kunskaperna kan bidra till minskade sjukskrivningskostnader och ökade förutsättningar för hemtjänstanställda att stanna i sin anställning. De kan också användas för att göra arbetsgivarna mer attraktiva. Resultaten sprids via rapporter, seminarier och branschmöten. Dessutom förmedlas de även genom nätverk, konferenser och vetenskapliga publikationer.