Biokemiska muskelförändringar vid kroniska nack-skuldersmärtor och fibromyalgi ? relationer till smärtkaraktäristika och förändringar vid träning

Sammanfattning

Kronisk smärta i nacke och axlar drabbar var femte svensk och är något vanligare hos kvinnor. Fibromyalgi – som två till fyra procent av befolkningen har – är den allvarligaste formen av allmänt smärttillstånd. Fysisk träning har en bevisat positiv effekt mot bägge, men det är oklart varför det hjälper. Projektet ska ta reda på varför fysisk träning har effekt på kroniska muskelsmärtor, vilket kan bidra till bättre behandling för dem som drabbas.

Projektledare Björn Gerdle
Organisation Linköpings universitet
Ämnesområde Kronisk smärta
Tidsperiod 2015-09-01 - 2018-07-31
Beviljat totalbelopp 2 939 000 kr
Diarienummer 140341

Syfte

Forskarna bakom projektet ska ta reda på vilka muskel-molekylära mekanismer som är inblandade vid förbättring, eller försämring, av smärttillstånd efter träning. Här ingår bland annat att ta reda på om de molekylära mekanismerna i de kroniskt smärtande musklerna hänger samman med exempelvis smärtkänslighet och smärtintensitet.

Genomförande

Projektet består av två delar. I den första utvärderas effekten på nack-skuldermuskulaturen av fysisk träning hos 41 kvinnor med smärtproblem i den delen av kroppen. Här ingår också en frisk kontrollgrupp. I den andra delen studeras 30 kvinnor med fibromyalgi som tränar styrka och uthållighet under 15 veckor. Även här ingår en kontrollgrupp. Försökspersonerna besvarar hälsoenkäter, olika frågeinstrument om exempelvis smärta både före och efter träningsperioden. Dessutom mäts smärtkänslighet, styrka och en så kallad mikrodialys görs på försökspersonernas muskler. Resultaten analyseras sedan statistiskt.

Resultat

Projektet väntas ge en bättre förståelse av vilka molekylära mekanismer i muskler som spelar in vid kronisk smärta är och hur de påverkas av fysisk träning. Det ger möjlighet till bättre diagnostik och bättre effekt av fysisk träning för smärtpatienter. Därmed kan projektet spela roll för folkhälsan och för smärtpatienters förmåga att arbeta och leva ett aktivt liv. Resultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter samt sprids via fackpress, konferenser och undervisning.