Arbetsfrånvaro på kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser från ett arbetsgivarperspektiv

Sammanfattning

Kvinnor får oftare sjukpenning än män och är oftare hemma med barnen. Samtidigt domineras många arbetsplatser av antingen kvinnor eller män och projektet undersökte hur arbetsfrånvaron skiljer sig mellan sådana arbetsplatser. Forskarna försökte också ta reda på om sådana skillnader hänger samman med arbetsplatsens storlek, de anställdas ålder eller andra faktorer. Sjukfrånvaron var högst bland kvinnor och på kvinnodominerade arbetsplatser.

 

Projektledare Gun Johansson
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Sjukfrånvaro
Tidsperiod 2014-01-01 - 2016-06-30
Beviljat totalbelopp 1 693 000 kr
Diarienummer 130304

Syfte

Även om det är rimligt att anta att det är mer arbetsfrånvaro på kvinnodominerade arbetsplatser har det saknats studier som visar detta. Detsamma gäller studier som visar om arbetsmarknadssektor, utbildningsnivå, ålder och så vidare spelar in för eventuella könsskillnader. Projektets syfte var att undersöka bägge dessa ämnen.

Genomförande

Forskarna hämtade data från det så kallade LISA-registret, som innehåller uppgifter om samtliga arbetsplatser och anställda över 16 år mellan 1990 och 2010. Undersökningen fokuserade på arbetsplatser med fem eller fler anställda. Information om sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn hämtades från Försäkringskassan. Forskarna undersökte tre olika år för att se om resultaten höll sig över tid. Dessutom hämtade projektet in uppgifter om arbetsplats och företagsidentitet från Statistiska centralbyrån med flera.

Resultat

Närmare var fjärde arbetsplats är starkt kvinno- eller mansdominerad. Flest kvinnodominerade arbetsplatser finns inom kommuner och landsting. Kvinnor har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, mest på kvinnodominerade arbetsplatser. Även män har högre sjukfrånvaro när arbetsplatsen domineras av kvinnor. Detta gäller oavsett arbetsmarknadssektor. Undersökningen kan bli en grund för ytterligare studier om hur arbetsplatser påverkas av hög frånvaro, hur man följer lagstiftningen och hur man handskas med frånvaron. Resultaten sprids genom rapporter, artiklar, konferenser, nätverk och undervisning.