Hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser

Sammanfattning

På grund av klimatmålen ligger Sverige i täten i världen när det gäller att satsa på biobränslen. Men det har saknats kunskaper om vilka ämnen som bildas när miljödiesel förbränns. Djurförsök visar att biodiesel kan vara sämre för hälsan än traditionell diesel. Projektet har undersökt vad som händer i kroppen när vi andas in avgaser från biodiesel och resultaten visar att det inte finns hälsovinster med den bränsletypen.

 

Projektledare Anders Blomberg
Organisation Umeå universitet
Ämnesområde Kemiska hälsorisker
Tidsperiod 2014-01-01 - 2015-12-31
Beviljat totalbelopp 2 112 000 kr
Diarienummer 130320

Syfte

Enligt WHO sker tre miljoner dödsfall varje år på grund av luftföroreningar. Man vet sedan tidigare att avgaser från fossila bränslen har ett antal negativa hälsoeffekter. Projektet skulle undersöka om biodieselavgaser är lika negativa för hälsan som avgaser från traditionella bränslen.

Genomförande

Lung-, hjärt- och blodkärlsfunktion undersöktes hos ett antal friska försökspersoner efter de andats in avgaser från biodiesel från raps respektive från vanlig diesel och frisk luft. Forskarna mätte blodtryck, tog blodprover och genomförde så kallade bronkoskopier samt utandningsprov på försökspersonerna. Försökspersonerna utsattes för avgaserna under en timme i en så kallade exponeringskammare. Forskarna samlade också in partiklar som de analyserade för att kemiskt beskriva avgaserna i kammaren.

Resultat

Studien visar att kroppen reagerar på ett likartat sätt när vi utsätts för dessa bägge typer av avgaser. Biodieseln ger också inflammation i luftvägarna, dessutom med inslag av så kallade makrofager, vilket inte var fallet med avgaser från vanlig diesel. Att byta till biodiesel av raps verkar inte ge några hälsovinster. Studien gör det möjligt att jämföra hälsoeffekter av vanliga luftföroreningar och de som kommer från alternativa bränslen. Den bildar en grund för risk- och hälsobedömning av biodiesel. Kunskaperna är viktiga inte bara för att kunna göra en klimatmässig utan också en hälsomässig bedömning av miljöbränslen. Resultaten presenteras på vetenskapliga konferenser, i vetenskapliga tidskrifter och i minst en doktorsavhandling.