Etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation

Sammanfattning

Ledningsgrupper avgör det etiska handlingsutrymmet för sjukvårdens verksamhetschefer. De styrandes inställning påverkar arbetsklimat och patienter eftersom besluten avgör hur verksamhetschefer och övrig personal arbetar. Tidigare forskning har visat att besluten i ledningsgrupper ofta avgörs av ekonomiska faktorer, snarare än etiska prioriteringar. Projektet har studerat hur de som styr vården ser på etik och hur det påverkar deras beslut.

Syfte

Projektet skulle studera organisationsledningars syn på etiska frågor och hur det präglar deras beslut. Syftet med projektet var att få kunskap i hur organisationsledningar arbetar med etik och hur deras inställning färgar deras arbete.

Genomförande

Deltagarna i studien var bland annat landstingspolitiker, direktörer och divisionschefer. Projektgruppen analyserade bland annat policydokument som hör ihop med beslutsfattande inom vården, exempelvis föreskrifter från Socialstyrelsen. Forskarna deltog också vid möten, främst sammanträden i landstingsfullmäktige, för att få en uppfattning om vilken roll etik spelar i beslutsfattandet. Mötesobservationerna och dokumentanalyserna låg sedan till grund för intervjuer med tretton beslutsfattare. Intervjuerna var inriktade på etik och ansvar.

Resultat

Dokumenten som granskades var delvis motsägelsefulla och gav väldigt lite praktisk vägledning, vilket förutsätter att de som ska följa dem har en god etisk kompetens. De intervjuade visade prov på en sådan kompetens. Uppdelningen mellan beställare och utförare i landstingen kan dock vara ett hinder mot organisatoriskt lärande och utveckling av etisk kompetens. Den innebär att det blir svårt att lära tillsammans och arbeta mot samma mål. Resultaten sprids bland annat genom en bok, föreläsningar, seminarier och internationella tidskrifter.