Socialsekreterares arbetsvillkor - vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet?

Sammanfattning

Att vara socialsekreterare är slitsamt och psykiskt påfrestande. Många nyutbildade upplever att de inte är förberedda på arbetsuppgifterna. Det är en utsatt yrkesgrupp och sjukskrivningar är vanliga. Socialsekreterare är överrepresenterade i rapporter om stressrelaterade besvär och socialtjänsten har hög personalomsättning. Trots detta har få studier gjorts om socialsekreterares arbetsmiljö i Sverige. Projektet undersökte vad i socialsekreterares arbetsmiljö som skapar trivsel och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Teamkänsla och ett stabilt ledarskap var viktigt. Projektet var en fortsättning av en tidigare studie.

Projektledare Pia Tham
Organisation Högskolan i Gävle
Ämnesområde Psykosocial arbetsmiljö
Tidsperiod 2013-09-01 - 2016-08-31
Beviljat totalbelopp 2 300 000 kr
Diarienummer 130012

Syfte

Projektet skulle undersöka socialsekreterares arbetsmiljö genom enkäter och intervjuer. Målet var att hitta de faktorer som är avgörande för att socialsekreterare trivs och stannar på sin arbetsplats.

Genomförande

Projektet genomfördes i huvudsak genom enkäter och gruppsamtal på arbetsplatser. Standardiserade formulär användes för att mäta och analysera arbetsförhållanden. De innehöll frågor om bland annat arbetsförhållanden, hälsa och psykiskt välmående. 309 socialsekreterare besvarade enkäten som hade en svarsfrekvens på hela 97 procent. I sex arbetsgrupper som beskrivits som nöjda i enkätsvaren gjordes gruppintervjuer och dessutom intervjuades 42 arbetsledare.

Resultat

Arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga har försämrats under senare år, särskilt för dem som är nyutexaminerade och har kort erfarenhet. Arbetsledningen och arbetsgruppen har en avgörande betydelse för om socialsekretaterarna trivs och vill stanna på arbetsplatsen. Ledarna har ofta för hög arbetsbelastning för att kunna utöva ett tillfredsställande ledarskap. Projektet leder förhoppningsvis till bättre arbetsförhållanden och mindre personalomsättning bland socialsekreterare. Resultaten sprids genom nationella och internationella konferenser samt vetenskapliga tidskrifter. Stor vikt läggs också vid att arbetsgivare och politiker får ta del av resultaten.