Alternerande fysisk och kognitiv arbetsbelastning - effekter på prestation, trötthet och återhämtning

Sammanfattning

Fysiskt arbete bör vara varierande för att man inte ska riskera belastningsskador. Ett sätt att undvika besvär är pauser, men ibland finns det inte tid till det. Tidigare forskning har visat att mentala uppgifter under pauser från fysiskt arbete har goda effekter på fysiska besvär. Dessutom möjliggör det en arbetsinsats under uppehåll från det rent kroppsliga arbetet. Ytterligare forskning om detta behövs dock. Projektet har undersökt hälsoeffekterna av växla psykiska och fysiska arbetsuppgifter.

Projektledare Svend Erik Mathiassen
Organisation Högskolan i Gävle
Ämnesområde Fysisk arbetsmiljö
Tidsperiod 2013-01-01 - 2017-09-01
Beviljat totalbelopp 3 569 000 kr
Diarienummer 120223

Syfte

Projektet skulle undersöka hur mental ansträngning i pauser från fysiskt krävande arbete påverkar fysiska besvär. Syftet med studien var att ta fram underlag till förbättrade arbetsmetoder, både ur hälso- och prestationsperspektiv.

Genomförande

15 kvinnor i åldrarna 20-50 år deltog i varje del av studien i upp till två veckors tid och gjorde upprepade försök i laboratoriet. Studien innefattade två kontrollerade experiment där deltagarna fick växla mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter. Deltagarna utförde monotont arbete där de hällde/hämtade vätska i behållare. Under pauser fick de uppgifter, där fokus låg på minnet, som till exempel handlar om det fortsatta arbetet med vätskan. Det första experimentet testade om svårighetsgraden i det mentala arbetet spelade någon roll, det andra om det spelade roll hur ofta deltagarna bytte arbetsuppgifter. Forskarna tog olika prover för att analysera deltagarnas stress, trötthet, puls, smärtröskel och muskelaktivitet.

Resultat

Studien bekräftar inte de två antaganden som forskarna hade: att svårighetsgraden hos de mentala uppgifterna och hur ofta man växlar uppgift spelar roll för fysiska återhämtning. Däremot visar studien att anställda uppskattar att växla arbetsuppgifter. Resultatet sprids främst genom publicering inom högskolan.