Kostnadseffektivitetsanalys av kirurgisk fetmabehandling: en interventionsstudie med 20 års uppföljning

Sammanfattning

Fetma innebär kostnader för både individ och samhälle och det är oklart vilken behandling som är mest effektiv till minsta kostnad. Projektet undersökte hur kostnadseffektiv kirurgisk fetmabehandling är jämfört med konventionell behandling. De som fick sådan behandling gick ner mer i vikt, men vårdkostnaderna för dem var till en början högre.
 

Projektledare Martin Neovius
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Hälsoekonomi
Tidsperiod 2010-09-01 - 2011-12-31
Beviljat totalbelopp 971 000 kr
Diarienummer 100109

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om kirurgisk fetmabehandling är kostnadseffektiv i ett 20-årsperspektiv för att avgöra om samhället vinner på att investera i sådana viktminskningsprogram.

Genomförande

Projektet genomfördes med hjälp av data från Swedish Obese Subjects, världens största och längst pågående kontrollerade studie av fetmakirurgi och konventionell fetmabehandling. Drygt fyratusen personer ingick i den studien, som pågick 1987–2001. Dessutom hämtades data från patientregistret, dödsorsaksregistret med flera. En kostnadseffektivitetsanalys gjordes där kostnader och effekter av kirurgisk fetmabehandling jämfördes med traditionell behandling.

Resultat

Vid 20-årsuppföljningen hade kirurgigruppen gått ned i genomsnitt arton procent, mot endast en procent i kontrollgruppen. De fick lägre risk för hjärtinfarkt, stroke, cancer och förtida död. Däremot konsumerade de mer slutenvård och specialiserad öppenvård de första åren efter operationen. Deras läkemedelskostnader blev på sikt något lägre. Resultaten presenteras bland annat i vetenskapliga tidskrifter, föreläsningar samt på Karolinska Institutets hemsida.