Skorstensfejares exponering för sot - exponeringsbedömning, övervakning och utvärdering av ny teknik

Sammanfattning

Sotare utsätts för hälsovådliga mängder av bland annat polyaromatiska kolväten, PAH, under arbetet. De har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Projektet undersöker vilka arbetsmoment och arbetsmetoder som är bäst för att minska påslaget av hälsovådliga ämnen. Målet är en bättre arbetsmiljö för sotarna.

Projektledare Håkan Tinnerberg
Organisation Göteborgs universitet
Ämnesområde Kemiska hälsorisker
Tidsperiod 2020-02-01 - 2022-01-31
Beviljat totalbelopp 1 577 000 kr
Diarienummer 190257

Syfte

Projektet ska ta reda på vilka arbetsmoment och arbetsmetoder som är riskabla respektive innebär att sotaren utsätts för mindre mängder skadliga ämnen. Forskarna ska också ta reda på vilka metoder som fungerar bäst för att mäta halten av ämnen som sotare utsätts för samt vilken roll huden respektive luftvägarna spelar för de skadliga ämnen som sotare får in i kroppen.

Genomförande

Forskarna följer femton sotare under två veckor. Sotarna fyller i en dagbok om arbetet, har med sig en särskild utrustning som mäter halten av skadliga ämnen de utsätts för samt lämnar urinprover morgon och kväll. Hudexponeringen mäts med en så kallad tape-strippingmetod. Kemiska analyser görs med mycket känslig utrustning, bland annat så kallad gaskromatografi. Forskarna jämför också sotare som jobbar med traditionell teknik och de som använder en ny metod där sotningen sker med roterande stavar.

Resultat

Resultaten från studien är värdefulla i arbetet för att förbättra sotares arbetsmiljö. Resultaten kan användas exempelvis för rekommendationer om skyddsutrustning, som vilken utrustning som hjälper bäst och när den bör användas. Forskarna föreslår också metoder för att övervaka hur mycket skadliga ämnen sotare får i sig under arbetet. Resultaten kan bli betydelsefulla även för andra yrkesgrupper som utsätts för polyaromatiska kolväten på jobbet. Resultaten publiceras som en vetenskaplig studie och sprids via konferenser, media, föreläsningar samt rekommendationer för skyddsutrustning.