Smarttelefon-baserad mätning, riskanalys och intervention av kraft och rörelsehastighet vid handintensivt arbete

Sammanfattning

Besvär i armar och axlar är vanligt. I många branscher arbetar man så mycket med händerna att arbetet kan ge belastningsbesvär och sjukfrånvaro. Det är ofta svårt och komplicerat att riskbedöma sådant arbete. Projektet utvecklar och testar ett lättanvänt och bärbart system som mäter hastigheten i handrörelserna och aktiviteten i underarmsmusklerna samt varnar användaren när belastningen blir skadlig.

Projektledare Carl Lind
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Ergonomi och belastning
Tidsperiod 2019-05-01 - 2021-12-31
Beviljat totalbelopp 1 737 000 kr
Diarienummer 180254

Syfte

Projektet ska undersöka om det går att minska riskfylld belastning i lager- och kassaarbete med hjälp av så kallad vibrationsfeedback. Projektet ska också undersöka om ett sådant system kan ge bättre och billigare riskbedömningar. Målet är att förebygga belastningsbesvär och därmed även sjukfrånvaro i arbeten där man använder händerna mycket.

Genomförande

Projektet utvecklar teknik som tidigare tagits fram. Den bygger på att mätsensorer som fästs vid kroppen skickar data till en smart telefon. Om belastningen överskrider de värden som ställts in får användare en vibration som påminnelse om att minska belastningen. Systemet testas på kassapersonal och lagerarbetare. 30 deltagare prövar utrustningen och 30 utgör en kontrollgrupp. Data om belastningen samlas samtidigt in. Dessutom tar forskarna in information om arbetsförmåga, obehag och besvär från deltagarna, både vid start och under senare tillfällen.
Systemets kostnadseffektivitet och tillförlitlighet testas vid 30 arbetsstationer inom tillverkningsindustrin. Där jämförs det med den gängse metoden för riskbedömning, det vill säga att en ergonom observerar arbetet och bedömer risker. Forskarna jämför de bägge metoderna när det gäller hur mycket tid som går åt för dem, kostnader för material samt tillförlitlighet i bedömningarna.

Resultat

Projektet väntas leda till en lösning som ger mer precisa och tillförlitliga bedömningar och som kan användas för att förebygga belastningsbesvär och sjukfrånvaro. Projektet ger också svar på vad den nya metoden kostar jämfört med den traditionella metoden där ergonomer bedömer. Projektresultaten sprids via vetenskapliga artiklar och konferenser. De sprids även till praktiker via möten och seminarier samt till ergonomiutbildningar och media.