Insatser för förebyggande av skador pga. vassa instrument, bl.a. stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården

Sammanfattning

Stick- och skärskador är vanliga inom vården, men statistiken är bristfällig. 2005 råkade fyra av fem av Vårdförbundets anställda ut för något sådant tillbud, men betydligt färre anmäldes eller utreddes. Projektet undrsökte hur vanliga stick- och skärskador i vården är och tog fram konkreta råd för att minska dem.

Projektledare Ann-Beth Antonsson Lundberg
Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet
Ämnesområde Fysisk arbetsmiljö
Tidsperiod 2010-06-01 - 2012-03-31
Beviljat totalbelopp 1 833 000 kr
Diarienummer 100083

Syfte

Projektets mål var att minska skadorna på grund av vassa instrument inom hälso- och sjukvården. För att göra detta tog projektet fram konkreta råd om hur skadorna kan förebyggas.

Genomförande

Ett antal stick- och skärsskador inom vården analyserades och de vanligaste typerna av skada identifierades. 165 anställda som drabbats av stick- och skärskador deltog. Drygt 80 av dem intervjuades. Några arbetsplatser besöktes för djupintervjuer. Fokusgruppsträffar/workshops genomfördes med intressenter och inbjudna från berörda verksamheter. Under dessa träffar diskuterades och förfinades den åtgärdsstrategi som projektet tog fram.

Resultat

Åldersfördelningen på dem som drabbats var relativt jämn. Både nyanställda och erfarna drabbades. Statistiken över arbetsskador pekar på cirka 110 skador som leder till sjukfrånvaro per år av detta slag. Kvinnor är mest utsatta. Stick- och skärskadorna beror såväl på tekniska förhållanden som organisatoriska villkor och individuellt beteende. Fyra av fem skador inträffade vid arbete med nål eller spruta, ofta när man försökte sätta tillbaka skyddshylsan på nålen. En tredjedel av de drabbade fick oro och ångest, bland annat av rädsla för att bli smittade. 

Skadorna kan minskas genom utbildning, bättre säkerhetsprodukter, säkrare arbetssätt (inte sätta tillbaka skyddshylsan, bättre hantering av burken för nålarna) med mera. Resultaten sprids genom bland annat vetenskaplig rapportering.