Långvarig funktionsnedsättande smärta i rygg och nacke samt psykisk ohälsa - identifiering av modifierbara faktorer som påverkar risk och prognos

Sammanfattning

Värk i rygg och nacke är en av de vanligaste anledningarna till nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivning och arbetsskada. Det är vanligt att man har psykiska besvär samtidigt som värken. Studien tar reda på mer om vad som utlöser sådana besvär, vilken roll psykiska problem spelar och hur man kan bli fri från smärtorna.

Projektledare Eva Skillgate
Organisation Sophiahemmet Högskola
Ämnesområde Rörelseorganens sjukdomar
Tidsperiod 2018-01-01 - 2020-12-31
Beviljat totalbelopp 2 500 000 kr
Diarienummer 170095

Syfte

Projektet ska ta reda på mer om vilka påverkbara faktorer som orsakar smärtor i rygg och nacke samt vad som gör att man tillfrisknar från dem, med och utan samtidig psykisk ohälsa. Bland annat ska livsstilsfaktorer som rökning och fysisk aktivitet undersökas, samt vilken roll sådana faktorer spelar för tillfrisknande. Dessutom undersöker forskarna betydelsen av psykisk ohälsa för sådana sjukdomstillstånd.

Genomförande

Data från flera tidigare studier analyseras i projektet. I det första delprojektet undersöks vilka faktorer som är avgörande för smärtor i rygg och nacke med hjälp av data från Stockholms Folkhälsokohort, med cirka 100.000 deltagare som följs med enkäter upp till fyra gånger under tolv år. Studien tar endast med sådana besvär som påverkar arbetsförmåga och dagliga aktiviteter. Psykisk ohälsa mäts med ett standardiserat mätinstrument och olika statistiska metoder används för att analysera de data som samlas in. I den andra delstudien undersöks vilken roll olika behandlingar och exempelvis fysisk aktivitet spelar för tillfrisknande. Här ingår drygt 1.000 personer som sökt vård för värk i rygg och/eller nacke. Dessutom ingår data från 600 personer med långvarig nacksmärta som följts med bland annat enkäter. 

Resultat

Projektet ger viktig kunskap om vad som gör att man drabbas av och blir bra från smärtor i rygg och nacke. Projektet ger också kunskap om vilken betydelse samtidig psykisk ohälsa har. Kunskaperna kan användas bland annat i arbetsmiljöarbete för att förebygga sådana besvär. Resultaten sprids via vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter, genom konferenser och seminarier samt rapporter till arbetsgivare.