Betydelsen av en optimerad synergonomi för ett hållbart kontrollrumsarbete

Sammanfattning

Allt fler arbetar med tvådimensionella bilder av något slag, det vill säga vid bildskärmar. Det kan ge ögontrötthet, rinnande ögon, huvudvärk och besvär från nacke och skuldror. Projektet undersöker synergonomiska förhållanden i olika arbetsmiljöer med sådana arbetsuppgifter. Projektet tar fram råd och rekommendationer för att minska besvär från bildskärmsarbete.

Projektledare Susanne Glimne
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Ergonomi och belastning
Tidsperiod 2017-09-01 - 2020-08-31
Beviljat totalbelopp 2 270 000 kr
Diarienummer 160255

Syfte

Bristen på tredimensionella synintryck vid bildskärmen minskar samspelet mellan ögonen, vilket kan ge synrelaterade besvär. Projektet ska undersöka synergonomiska förhållanden på arbetsplatser där man arbetar vid bildskärmar, se hur dessa förhållanden motsvarar lagar och riktlinjer samt ta fram råd och rekommendationer för färre besvär vid bildskärmsarbete. Målet är att bättre förebygga sådana besvär.

Genomförande

Forskarna gör en översikt av teorier inom området innan de börjar samla in och analysera data, sedan utformar de råd och rekommendationer. De kartlägger och utvärderar synergonomiska förhållanden, samlar in anställdas åsikter och jämför med lagkrav och befintliga rekommendationer. Ett tjugotal arbetsplatser inom media, tillverkningsindustri, trafikövervakning med mera deltar. De anställda besvarar enkäter med frågor om ögonbesvär, muskelbesvär, glasögon, belysning och så vidare. Arbetsmiljön utvärderas och kartläggs utifrån belysning, skärmreflexer, synavstånd med mera. De anställdas blickändringar observeras också. Dessutom görs en behovsanalys av de anställdas synergonomiska situation.

Resultat

Projektet ger kunskap om de synergonomiska utmaningar som arbete vid skärm innebär. Dålig synergonomi ökar risken för besvär från nacke och skuldror och därmed även för sjukfrånvaro. Projektet tar fram förslag på förbättringar av synergonomin för ett antal yrken. Resultaten sprids via en slutrapport, en handbok med rekommendationer och råd samt gängse vetenskaplig publicering