Kan härledda nolleffektnivåer komplettera svenska hygieniska gränsvärden för ämnen med bristande kunskapsunderlag?

Sammanfattning

Tack vare EU-lagstiftning tar industrin fram så kallade nolleffektnivåer för kemiska ämnen, DNEL (Derived No-Effect Level). Det är värden som påminner om så kallade hygieniska gränsvärden, men grundar sig bland annat på industrins egna undersökningar. Projektet undersöker hur de undersökningarna går till. Dessutom ska forskarna ta reda på om och när sådana gränsvärden används i Sverige. Målet är att ta fram ett beslutsunderlag för att värdera och välja mellan olika nationella och internationella gränsvärden. Därmed kan riskbedömningen och kontrollen av kemiska ämnen i arbetslivet förbättras.

Projektledare Linda Schenk
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Kemiska hälsorisker
Tidsperiod 2017-01-01 - 2019-12-31
Beviljat totalbelopp 1 647 000 kr
Diarienummer 160032

Syfte

Projektet ska undersöka hur företagens egna undersökningar - som ligger till grund för nolleffektnivåer, DNEL - överensstämmer med akademiska studier. Det ska också ta reda på om och när DNEL används i Sverige samt dess för- och nackdelar. Målet är att ta fram ett så kallat beslutsträd som kan användas för att utvärdera och välja rätt gränsvärden för sin verksamhet.

Genomförande

Projektet består av tre delar. Det startar med en genomgång av kemiska ämnen, med och utan hygieniska gränsvärden. Målet är att utvärdera hur användbara industriella och företagsegna studier är för riskbedömning. Sedan intervjuas olika aktörer för att se om och hur DNEL används för riskbedömning på svenska arbetsplatser. Slutligen tar projektet fram ett hjälpmedel - ett så kallat beslutsträd - för att hjälpa aktörer inom arbetsmiljö att utvärdera och välja hygieniska gränsvärden och nolleffektnivåer. Det görs genom litteraturöversikter, granskning av liknande verktyg samt intervjuer och enkäter där forskarna försöker ta reda på vilket slags beslutsstöd som behövs.

Resultat

Projektet ger bättre kunskap om hur nolleffektnivåer, DNEL, används av industrin och hur företagens egna studier påverkar dem. Projektet tar också fram ett hjälpmedel för att välja gränsvärden som är anpassat till svenska förutsättningar. Ett sådant hjälpmedel är extra viktigt när Arbetsmiljöverket minskar sina insatser inom området. Resultaten sprids genom vetenskaplig publicering, konferenser och workshops.