Båtbensfrakturer; epidemiologi, behandling och resultat.

Sammanfattning

Båtbensfrakturer drabbar ofta unga och är den vanligaste frakturen i handloven. Ingen vet dock exakt hur vanlig skadan är och hur många som får kvarstående men av den. Båtbensfrakturer leder ofta till långvarig gipsning och sjukskrivningar. Projektets mål var ökade kunskaper om frakturen så att behandlingen av den kan förbättras och fler slipper komplikationer.

Projektledare Maria Wilcke
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Rörelseorganens sjukdomar
Tidsperiod 2016-04-01 - 2018-04-01
Beviljat totalbelopp 515 000 kr
Diarienummer 150643

Syfte

Projektet skulle ta fram kunskaper om båtbensfrakturer för att förbättra behandlingen av sådana benbrott i handleden och förhindra att de leder till komplikationer. Forskarna skulle också undersöka hur pass effektiva olika operationer är, inklusive varianter av steloperation av handloven.

Genomförande

Med uppgifter från svenska patientregistret undersökte forskarna hur vanliga båtbensfrakturer är och hur de åtgärdas. De undersökte också cirka 120 patienter som opererats för båtbenspseudoartros, en komplikation som drabbar upp till var sjätte patient. Slutligen jämförde de hur väl två varianter av steloperation av handleden fungerade samt hur en sådan operation påverkar rörligheten i handleden. 

Resultat

Resultaten visar att antalet båtbensfrakturer har minskat, främst för att färre unga män drabbas av dem. Män behandlas oftare än kvinnor med kirurgi och har större risk för komplikationer. Undersökningarna visade också att ett ben, triquetrum, som man vill bevara rörligheten i efter steloperation kunde röra sig något efter åtgärden. Detsamma gällde ett annat ben som man tidigare antagit inte kan röra sig efter en sådan operation. Projektet ger ökad kunskap om båtbensfrakturer, ett område där det finns stora kunskapsluckor, samt om komplikationer av sådana frakturer. Projektet ger också kunskap om hur väl olika behandlingar fungerar. Kunskaperna ger underlag för bättre behandling av frakturen, vilket ger minskat lidande och kortare sjukskrivningar. Resultaten sprids bland annat via en avhandling och vetenskapliga tidskrifter. Dessutom redovisas de på vetenskapliga kongresser.