Kvinnors sjukskrivning

Sammanfattning

Sjukskrivna kvinnor arbetar oftare deltid och har fler barn än genomsnittskvinnan. De trivs sämre på arbetet, men har bytt jobb mer sällan. Den ekonomiska moroten till att arbeta är svag då skillnaden mellan inkomst och sjukersättning är liten, särskilt när merkostnader som resor och luncher räknas in. Då förlorar upp till 90 procent av de sjukskrivna kvinnorna på yrkesarbete. projektet studerar särskilt dessa förhållanden.

Projektledare Hélène Sandmark
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Sjukfrånvaro
Tidsperiod 2003-10-31 - 2006-06-01
Beviljat totalbelopp 1 383 669 kr
Diarienummer S-16:03

Syfte

Syftet med projektets intervjuer har varit att lägga en grund för en studie i enkätform. Detta för att ha en bra bas för tolkning och analys av enkätsvaren och få en djupare förståelse och helhetsbild av orsaker och sammanhang när det gäller kvinnors arbete och hälsa. Projektet har velat skapa ett vetenskapligt underlag och djupare förståelse inför debatt om problematiken vid sjukskrivningar.

Genomförande

Via  AFA Försäkrings register valdes 25 kvinnor ut för djupintervjuer. De var mellan 30-55 år och från fem län. De hade varit sjukskrivna minst 90 dagar med symptom som värk, trötthet, stress och depression. Efter arbetet med intervjuerna, som ofta gjorts med bandspelare, har materialet avlyssnats och bearbetats och redovisats i sammanfattad form. Där har återkommande mönster och gemensamma teman i berättelserna lyfts fram och det är forskarna som har tolkat materialet, men med tydliga referenser i form av citat för att belysa sammanhang.
För enkätstudien valdes 300 kvinnor i samma ålder slumpmässigt ut som varit sjukskrivna mer än 90 dagar, samt 300 slumpmässigt icke sjukskrivna kvinnor ur befolkningsstatistiken som kontrollgrupp. Dessa fick svara på en postenkät.

Resultat

Sömnproblem, värk och stressymptom har dominerat. Kvinnorna ger själva uttryck för att det är svårt att få rätt hjälp och stöd och studien påvisar brister i utredning och diagnosställande och även brister i tillgänglighet beträffande sjukvård och rehabilitering. Merparten av kvinnorna i studien saknar planering för rehabilitering och återgång till arbetet och upplever att både arbetsgivare och Försäkringskassan inte är aktiva. Flera vill byta arbetsuppgifter på grund av besvär i rörelseorgan, men upplever att åtgärder saknas för återgång till arbetet. Sammantaget har arbetsplatsen och dess organisation inverkat negativt på deras hälsa och arbetets psykosociala miljö och ledarskap har hos kvinnorna skapat en negativ spiral av olust, osäkerhet och misstro inför hur de upplever sin arbetsmiljö.