Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil?

Sammanfattning

Närmare var fjärde svensk arbetar oregelbundna tider och var tionde nattskift. Skiftarbete orsakar sömnstörningar och kan öka risken för flera kroniska sjukdomar. Projektet har undersökt hur besvärliga arbetsskift hänger samman med sömn och hälsa. Resultaten bildar grund för nya rekommendationer kring hur skiftarbete bör läggas upp för att minimera sömn- och hälsoproblem. De visar bland annat att kort dygnsvila, roterande treskift och helgarbete tillhör det som är mest besvärligt när det gäller arbetstider.

 

Projektledare Göran Kecklund
Organisation Stockholms universitet
Ämnesområde Arbetsorganisation
Tidsperiod 2016-01-01 - 2018-11-30
Beviljat totalbelopp 2 978 000 kr
Diarienummer 150138

Syfte

Projektet skulle undersöka sambandet mellan skiftarbete, sömn och hälsa. Dessutom skulle det testa hur feedback på arbetstider samt rekommendationer och råd kan påverka skiftarbetares sömn- och hälsoproblem.

Genomförande

Undersökningen genomfördes tillsammans med Västerbotten läns landsting. Ett stort antal vårdanställda (sjuksköterskor, läkare och undersköterskor) ingich. De flesta av dem arbetade skift i någon form. Deltagarna följdes under femton månader och besvarade enkäter med ett års mellanrum. Enkäterna innehöll frågor om bland annat stress, trötthet, sömn, hälsa och arbetsmiljö. Arbetstidsdata samlades in via olika schemaläggnings- och bemanningsverktyg samt styrsystem. På tre sjukhusavdelningar fick de anställda återkoppling på sina arbetsscheman, särskilt om huruvida arbetstiderna kan störa sömnen och försämra hälsan, samt allmänna rekommendationer och råd kring sömn och hälsa. De fick en självhjälpsbok och feedback och råd vid sex tillfällen under studien. De jämfördes med tre avdelningar där personalen enbart fick utbildning men ingen individuell återkoppling.

Resultat

Kort dygnsvila, treskift och helgarbete var besvärligast när det gäller arbetstider. Det fanns inget samband mellan arbetstider och psykisk ohälsa. Utbildningen hade ingen effekt på hälsa och återhämtning. Rekommendationer och råd som visar sig fungera samlades i en broschyr. Resultaten sprids även via fackliga organisationer, SKL, seminarier samt vetenskaplig publicering.