Styckarnas arbetssituation - ett interaktivt forskningsprogram för branschstöd och utveckling av åtgärder

Sammanfattning

Styckarnas arbetssituation innebär stora hälsorisker och branschen är en av de mest olycksdrabbade i Sverige. För att förbättra arbetsförhållandena för styckare har projektet i samarbete med branschföreträdare tagit fram åtgärder för tryggare arbetsförhållanden och bättre arbetsmiljö inom branschen. projektet har visat att vissa åtgärder, som bättre skärpa på de knivar som används i arbetet, både är bra för arbetsmiljön och företagets ekonomi.

Projektledare Jörgen Eklund
Organisation Kungliga Tekniska Högskolan
Ämnesområde Fysisk arbetsmiljö
Tidsperiod 2008-07-01 - 2011-12-31
Beviljat totalbelopp 6 000 000 kr
Diarienummer 080014

Syfte

Styckningsbranschen är en av de mest olycksdrabbade i Sverige. Syftet med studien var att ta fram åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön. Det skedde med hjälp av ett åtgärdsprogram med förslag på olika lösningar.

Genomförande

Studien genomfördes i fyra delar där projektet först identifierade problem i arbetsförhållandena. Forsakrna gjorde en forskningsöversikt kring styckares arbetsmiljö, olycksfall och arbetssjukdomar. De genomförde även intervjuer och och observationer ute på arbetsplatser. Den andra delstudien utvecklade åtgärder och den tredje implementerade dem. Här arbetade projektet nära ihop med företrädare för branschen. Den sista delen utvärderade och spred fakta och information som projektet tagit fram.

Resultat

Projektet förväntas kunna leda till färre arbetsskador och en säkrare arbetsmiljö. Förutom olika praktiska lösningar på arbetsmiljöproblem har projektet också kunnat visa att åtgärderna kan vara bra både för styckarnas arbetsmiljö och företagens ekonomi. Skarpare knivar i styckningsarbetet är ett sådant exempel och projektet har även kunnat visa att en särskild mätare för knivskärpa kan användas och att det är bra med utbildning i knivslipning.

Forskarna såg att så kallad linjestyckning ger lägre skadlig belastning och fler mikropauser än ackordstyckning på ett bord. En annan insikt var att ökad arbetstakt ger sämre kvalitet och arbetsmiljö, men att det ser väldigt olika ut på skilda företag och varje företag behöver därför mäta och analysera för att uppnå sin egna optimala arbetstakt.

En begränsning av styckningstiden till sex timmar per dag, vilket Arbetsmiljöverket krävt, visade sig öka lönekostnaderna men ge sänkta sjukskrivningskostnader.

Resultaten har spridits bland annat via seminarier, konferenser och föreläsningar. Det interaktiva arbetssättet, där forskare arbetat tillsammans med branschföreträdare, har förbättrat spridningen av resultaten till företagen.