Frisk på jobbet - Nu och sedan

Sammanfattning

Dödlighet och sjuklighet är ojämnt fördelat. Förutom geografiska skillnader finns skillnader i hälsa mellan kön, klass, utbildnings-och inkomstnivå och framförallt mellan yrkeskategorier. Dessa förhållanden är väl kända på detaljnivå. Däremot saknas kunskaper om hur olika faktorer samverkar och vilka aspekter som kan vara hälsobefrämjande. Projektet undersöker hälsofrämjande faktorer i arbetslivet med fokus på lantbrukare.

Projektledare Anders Thelin
Organisation LRF Hälsa Sverige AB
Ämnesområde Hjärt-/Kärlsjukdomar
Tidsperiod 2000-08-01 - 2004-12-31
Beviljat totalbelopp 1 100 000 kr
Diarienummer S-06:00

Syfte

Projektet har undersökt hur livsstil och psykosociala förhållanden samverkar och påverkas av förhållanden i arbetslivet. I förlängningen ska projektet leda till kunskap och förståelse om förutsättningar i arbetslivet som påverkar hälsan, med fokus på frågor om orsaker till låga sjuktal och låg sjukdomsrisk. Varför är lantbrukare mindre sjuka än många andra yrkesgrupper? Kan svaret på den frågan leda till kunskap om hälsofrämjande mekanismer som gör att människor inte blir sjuka?

Genomförande

En omfattande registerstudie har gjorts som visar att lantbrukare har lägre sjuklighet än andra yrkesgrupper, framför allt inom områdena mental ohälsa, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot är lantbrukare oftare drabbade av allvarliga olyckor. Med det omfattande materialet från registerstudien som grund gjordes en uppföljning 10 år efteråt av materialet och de personer som ingick i studien. Nio geografiskt skilda kommuner ingick i studien, där alla yrkesverksamma lantbrukare i åldern 40-60 år identifierades. Data hämtades ur bland annat dödsorsaksregistret och slutenvårdsregistret. Det analyserades och jämfördes med data ur den tidigare registerstudien, som omfattade stora mängder enkäter, strukturerade intervjuer, tester och provtagningar där blod frystes ner för just framtida analyser.

Resultat

Kunskaper och analyser av frågor som projektet ställt om förhållningssätt till arbete och livsstil i ett hälsobefrämjande perspektiv kan bidra till förebyggande yrkesinriktade rehabiliteringsinsatser. Förståelse för mekanismer som är hälsobefrämjande ger kunskaper om hälsorisker. För planering av vårdinsatser, men även som information om risker i särskilda populationer, är resultaten till nytta för försäkringsbolag och utformandet av socialförsäkringar.
Resultaten kommuniceras i populärform för organisationer och grupper som kan ha nytta av dem. Vetenskapligt presenteras resultaten vid svenska och internationella konferenser, samt i tidskrifter och doktorsavhandlingar.