Startkonferens för FoU:s program om ungas arbetsliv

Den 5 februari hölls startkonferens för FoU-programmet Ung i arbetslivet på AFA Försäkring i Stockholm. Åtta forskare har beviljats anslag i programmet och sju av dem var på plats för att presentera projekten.

Petter Gustavsson, vid Karolinska Institutet, ska undersöka hur unga introduceras i arbetslivet.

Anders Moberg, vd på AFA Försäkring, och Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, inledde konferensen och berättade att förhoppningen är att programmet ska resultera i kunskap som kan bidra till att unga får en hållbar start på arbetslivet.

– Varannan ung person vill bli chef, men bara var fjärde chef i Sverige är ung. Varannan ung chef funderar på att sluta och det verkar som att arbetsmiljön får dem att tappa sugen. Vi tänker ta reda på mer om hur de upplever sin arbetsmiljö, sa Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.

– Vi vill studera hur unga chefer upplever de krav som ställs på dem och de resurser de har. Och vi vill se om upplevelserna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Med en studie i tre olika branscher i privat sektor hoppas vi få kunskap om vad som får unga chefer att må bra och vilja fortsätta.

Utmaningar och stöd för unga chefer och säkert ledarskap i byggbranschen
Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet, ska studera unga chefer ur både individ- och organisationsperspektiv.

– För unga chefer kan det vara en utmaning att uppfattas som trovärdig, att motsvara de förväntningar som ställs och att kommunicera med äldre kollegor. Exempel på utmaningar för en organisation kan vara ledningens engagemang i unga chefer och jämställdhet i tillsättningen av chefstjänster, sa hon.

– Vi ska analysera data om chefer upp till 35 år inom bland annat industri, produktion och tjänstesektorn. Vi hoppas få ökad kunskap om individens upplevelse av chefskap och skattning av hälsa och om hur arbetsgivare kan stödja unga chefer. I projektet ingår att ta fram ett förslag på en åtgärdsplan och en checklista.

Martin Grill, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, ska undersöka ledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsbranschen.

– Platschefen är högst ansvarig på en byggarbetsplats och verkar ha stort inflytande på säkerheten. I en första studie vill vi utveckla ledarbeteenden hos nyanställda platschefer för att öka deras förutsättningar att leda en säker och hälsosam arbetsmiljö. Vårt primära fokus är att öka arbetssäkerheten, sa han.

– I en andra studie ska vi undersöka hur sättet att leda ärvs från äldre platschefer till yngre och sedan vidare till arbetsledare, förmän och byggnadsarbetare. Vi kommer att låta 60 chefer genomgå ett ledarutvecklingsprogram och sedan ska vi studera deras förutsättningar för att ta med sig det nya sättet att lära till sina arbetsplatser.

Osäkerhet på första jobbet och introduktionsinsatser för nyanställda
Erika Wall, docent i sociologi vid Mittuniversitetet, ska ta reda på hur unga vuxna upplever sin start i yrkeslivet.

– Vi kommer att titta på osäkerhet i vuxenblivandet och på den första arbetsplatsen hos unga vuxna i handeln. Till exempel ska vi studera otrygga anställningsförhållanden, relation till chefen och förutsättningar för lärande i arbetet. Vi hoppas få ökad kunskap om lärandevillkor och arbetsmiljö för unga i handeln. Vi vill också ta reda på om förutsättningar att hantera osäkerhet kan stärkas genom gott ledarskap, sa hon.

 

Fr.v: Ritva Rissanen, Martin Grill, Erika Wall, Magnus Helgesson, Petter Gustavsson, Christina Björklund och Susanne Tafvelin.

Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, ska studera introduktionsinsatser, så kallad onboarding, som kan bidra till att ge unga en hållbar start på arbetslivet.

– Att komma som ny och ung in i ett yrke brukar betraktas som en av de stora utmaningarna. Dagens onbarding-program utgår från taktik, processer och mål, där till exempel en stödfunktion kan skapa handlingskraft, vilket i sin tur kan leda till ansvar och delaktighet. Programmen tar inte upp stress och förväntningar, sa han.

– Vi skulle vilja ta avstamp i den kunskap som har genererats ur stress- och återhämtningsforskning. I en första studie ska vi analysera de satsningar som görs idag. Vi ska följa en grupp nyanställda och be dem rapportera veckans utmaning. Och vi kommer att följa medarbetare och chefer för att ta reda på vad de tycker om att ha en nyanställd kollega.

Psykisk ohälsa och återgång i arbete efter arbetsskada
Emma Björkenstam, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, kunde tyvärr inte närvara på konferensen. Hennes projekt presenterades istället av kollegan Magnus Helgesson, också han doktor i medicinsk vetenskap vid KI.

– Det övergripande syftet med projektet är att undersöka samband mellan depression/ångestsyndrom och sjukfrånvaro bland unga arbetare i privat sektor över tid. Vi ska också titta på om den psykosociala arbetsmiljön påverkar sambanden. Data hämtas från databaserna Insurance Medicine All Sweden, IMAS, och Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa, SLOSH, sa han.

– Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera grupper av unga som riskerar att drabbas av depression/ångestsyndrom och arbetsmiljörelaterade faktorer som kan vara bidragande orsaker till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Ritva Rissanen, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, berättade om sitt projekt Återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga.

– I en första delstudie ska vi studera sjukskrivningsmönster hos personer som 2012 hade en registrerad arbetsskada. Vi är intresserade av hur de ungas sjukskrivningar efter en arbetsskada skiljer sig från andra åldersgrupper, sa hon.

– I den andra delstudien har vi tänkt undersöka de ungas upplevelse av arbetsskadan och tiden därefter. Vi hoppas få fram kunskap som kan ligga till grund för preventiva åtgärder och rehabilitering av unga som råkat ut för en arbetsskada.

Arbete och sjukfrånvaro för unga med ADHD
Sist ut av forskarna var Magnus Helgesson, som den här gången presenterade sitt eget projekt. Han ska studera hur diagnos och medicinering påverkar arbete och sjukfrånvaro för unga vuxna med hyperaktivitetsstörning, eller ADHD.

– Det har gjorts många studier om ADHD, men få av dem har handlat om hur diagnosen påverkar individens koppling till arbetsmarknaden. Det här kan vara en av de första. Man kan tänka sig att det att få själva diagnosen har betydelse för kopplingen och vi ska titta på hur det har sett ut fem år före respektive fem år efter diagnosen, sa han.

– Vi vill också undersöka om KBT-behandling och coachning på arbetsplatsen och i privatlivet kan underlätta för dessa personer. Vi hoppas att projektet ska ge en uppfattning om vad som gör att personer med hyperaktivitetsstörning inte kommer i arbete. Och vi hoppas att ökad kunskap ska kunna hjälpa oss att se vilka som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.


Text och foto: Adam Fredholm