Slutkonferens för kronisk smärta – del 2

På eftermiddagen fortsatte slutkonferensen för FoU-programmet Kronisk smärta. Johanna Fritz, universitetsadjunkt i fysioterapi och doktorand vid Mälardalens högskola, presenterade en utvärdering av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi.

– Många fysioterapeuter som fått ny kunskap om det här beteendemedicinska arbetssättet, tillämpar det inte. Vi har jobbat med en modell kring hur man kan implementera det här arbetssättet bättre. Resultatet visade att handledning, kollegial coachning, ett blandat utbildningsmaterial och individuella mål är viktiga, sa hon.

– Från början låg experimentgruppen och kontrollgruppen på ungefär samma nivå. Efter sex månader såg vi att effekten av det nya arbetssättet varit stor direkt efter implementeringen. Efter ytterligare tre månader hade experimentgruppen tappat arbetssättet och gått tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta.

Behandling av neuroinflammation och centrala mekanismer vid IBS
Elisabeth Hansson, professor i neurobiologi vid Göteborgs universitet, berättade om nya sätt att återställa cellulära nätverk vid neuroinflammation.

– All smärta startar med en inflammation. Var och hur den signalen startar vet vi inget om idag. Vår hypotes är att de celler som är stödverk attackeras först, sa hon.

– När man får inflammation sväller stödcellerna upp. Vi tror inte att man kan lösa det med ett ämne, utan att man måste angripa det från flera håll. Vi har lämnat in en patentansökan för ett preparat och hoppas att vi får en bra behandling för neuroinflammation och artrosbesvär.

Susanna Walter, mag-tarmläkare vid Linköpings universitet, har i sitt projekt undersökt centrala mekanismer vid Irritable Bowel Syndrome, IBS.

– Resultaten antyder att det finns en subgrupp med normal tarmbarriärfunktion men uppreglerad central facilitering av smärtsystemet och en subgrupp med störd tarmbarriärfunktion. Troligtvis har patienter med uppreglering av det centrala faciliteringssystem större effekt av psykologisk behandling eller centralt verkande läkemedel. Men det behövs fler studier för att bekräfta dessa fynd, speciellt behandlingsstudier.

Teambehandling vid långvarig smärta och nya smärtstillande läkemedel

Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Linköpings universitet, presenterade sin forskning om så kallad multimodal rehabilitering vid långvarig smärta, det vill säga en kombination av psykologiska och fysiska insatser.

– Multimodal rehabilitering, MMR, är en samordning av åtgärder där personer med olika professioner arbetar i team. Målen är sänkt smärtintensitet, mindre psykologisk belastning, bättre strategier för att hantera smärtan, ökat socialt deltagande inklusive arbete och förbättrad hälsa och livskvalitet, sa han.

– Vid en 12-månadersuppföljning kunde vi se att effekten av MMR var störst för den grupp patienter som mådde sämst. Dessa patienter väljs inte lika ofta ut till behandlingen som de med mindre komplex samsjuklighet. Vi tror att man behöver utvärdera och optimera MMR och välja rätt patienter. Vi jobbar med att ta fram en checklista för hur de olika klinikerna jobbar.

Johan Nilsson, filosofie doktor på avdelningen för klinisk och experimentell farmakologi vid Lunds universitet. Han presenterade sin forskning om Paracetamol som inspirationskälla till nya och bättre smärtstillande läkemedel.

– Kronisk smärta är en folksjukdom som innebär en enorm socioekonomisk kostnad och de tillgängliga läkemedel som finns idag ger otillräcklig lindring och/eller oacceptabla bieffekter. Paracetamol har visat sig ha en dålig effektivitet mot svår värk och omfattande intag ger leverskador, sa han.

– Anledningen till att inget redan gjorts åt detta är att det är väldigt svårt och komplext. Det finns nästan oändligt olika varianter i den kemiska rymden. Våra tester visade dock att det är möjligt att utveckla nya paracetamolliknande substanser som interagerar mer effektivt med målproteiner.


Text och foto: Adam Fredholm, Linda Harling och Cecilia Carlsdotter Johnsson.

Programmet Kronisk smärta