Program: Kronisk smärta

På uppdrag av arbetsmarknadens parter anslog AFA Försäkring sammanlagt 50 miljoner kronor till 13 nya forskningsprojekt om kronisk smärta. Gemensamt för all forskning som AFA Försäkring stödjer är att den bidrar till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

”Detta är en särskild satsning som AFA Försäkring har valt att göra inom ett viktigt område som orsakar mycket lidande och stora kostnader för samhället,”, säger AFA Försäkrings VD, Anders Moberg. En stor del av kostnaderna inom AFA Försäkring utgör ersättning till försäkrade där smärta är en viktig orsak till nedsatt arbetsförmåga. Det är därför viktigt att öka kunskaperna om orsakerna bakom kronisk smärta och hur kronisk smärta kan förebyggas och behandlas.

AFA Försäkring vill med denna satsning ta ett helhetsgrepp inom området kronisk smärta. De projekt som får dela på 50 miljoner kronor ska försöka hjälpa människor med både långvarig generell smärta och människor med mer specifika besvär, som till exempel smärta i samband med Irritable bowel syndrome (IBS), nack- och skuldersmärtor eller fibromyalgi. Det handlar också om att kartlägga riskfaktorer, ta fram nya läkemedel och förebyggande metoder, utvärdera olika behandlingsmetoder och få fram kunskap om de underliggande fysiologiska och biokemiska mekanismerna vid kronisk smärta.

Nedan listas vilka projekt som beviljats forskningsmedel vid denna anslagsomgång.

Från förståelse av mekanismer till utveckling av ny evidensbaserad behandling hos patienter med IBS

Cirka 15 procent av den svenska befolkningen lider av mag-tarmsjukdomen IBS. Trots att sjukdomen är så vanlig saknas effektiva behandlingsalternativ. Magnus Simrén, Göteborgs universitet, får 6 771 000 kr i anslag från AFA Försäkring för att öka förståelsen om underliggande mekanismer vid smärta och andra symtom vid IBS, och för att med hjälp av denna kunskap utveckla och utvärdera nya effektiva och evidensbaserade behandlingsalternativ.

Resultaten från dessa undersökningar förväntas leda till minskad symtombörda, förbättrad livskvalitet, ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro hos denna stora patientgrupp, vilket i sin tur leder till minskade kostnader för samhället.   

Magnus Simrén, Göteborgs universitet, 031-342 63 89, magnus.simren@medicine.gu.se

Paracetamol – en inspirationskälla till nya och bättre smärtstillande läkemedel

Paracetamol är Sveriges vanligaste smärtstillande läkemedel. Den smärtstillande effekten är ofta otillräcklig, men i brist på bättre alternativ sker en överkonsumtion av paracetamol med risk för allvarlig leverskada som följd. Edward Högestätt, Lunds universitet, får 5 000 000 kr för att ta reda på hur paracetamol fungerar och använda denna kunskap för att utveckla nya smärtstillande läkemedel, som kan vara både effektivare och säkrare än paracetamol.

Forskargruppens nya upptäckter om paracetamols verkningsmekanism öppnar för möjligheten att konstruera nya molekyler, som omvandlas till smärtstillande ämnen i nervsystemet utan att orsaka leverskada. Molekylernas egenskaper kan sedan verifieras på levande djur och utvecklas vidare till nya smärtlindrande läkemedel. Förhoppningen är att de nya läkemedlen ska minska lidandet och underlätta rehabiliteringen av patienter med kroniska smärtor.  

Lars Grundemar, Lunds universitet, 046-17 36 79, lars.grundemar@med.lu.se.

Utvärdering av en nyutvecklad emotionsfokuserad behandling för personer med kronisk smärta och emotionell problematik i en randomiserad kontrollerad studie

Det finns en påtaglig samsjuklighet mellan kronisk smärta och emotionella problem som har visat sig vara svårbehandlad. Katja Boersma, Örebro universitet, tilldelas 2 579 000 kr för att utvärdera effekten av en nyutvecklad emotionsfokuserad behandling för personer med samtidig kronisk smärta och ångest och/eller depressionsproblematik.

Behandlingen förväntas förbättra behandlingsresultatet i form av ökad arbetsåtergång och minskning av samsjuklighet i psykiska och somatiska symtom. Det kan i sin tur leda till att kliniker inom smärtrehabiliteringen får ett nytt, enhetligt behandlingsformat för denna svårbehandlade patientgrupp. Dessutom ger studien kunskap om samspelet mellan kronisk smärta och emotionella problem.

Katja Boersma, Örebro universitet, 019-30 10 62, katja.boersma@oru.se


Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en vidareutveckling av KBT som idag har ett starkt vetenskapligt stöd för behandling av långvarig smärta. Trots detta är möjligheterna att få ACT mycket begränsade. Internetbaserad behandling har i andra sammanhang använts för att öka tillgängligheten, och i en pilotstudie såg vi nyligen mycket lovande resultat av ACT för patienter med fibromyalgi.

Målsättningen med det aktuella projektet är att vetenskapligt utvärdera effekten av en internetförmedlad ACT-behandling (iACT) på framförallt funktionsförmåga och livskvalitet, samt undersöka betydelsen av biologiska markörer (hjärnaktivitet och pro-inflammatoriska cytokiner).

Projektet förväntas visa goda effekter av iACT samt ge informatiom om för vem behandlingen är särskilt lämplig. Studierna förväntas även öka kunskapen om hur hjärnaktivitet och cytokiner är av betydelse för smärthantering och behandlingseffekt. Goda resultat medför att iACT kan tillgängliggöras som en evidensbaserad metod för en stor grupp patienter som idag saknar tillgång till effektiv behandling.

Rikard Wicksell, Karolinska Institutet, 0709-68 08 00, rikard.wicksell@karolinska.se


Skräddarsydd, vägledd och internetbaserad KBT för människor med kronisk smärta och samtidig psykisk ohälsa med efterföljande boosterprogram

Monica Buhrman, Uppsala universitet, får 1 501 000 kr för att undersöka om en skräddarsydd, vägledd och internetbaserad behandling som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa personer med kronisk smärta och samtidig psykisk ohälsa samt om effekterna kan behållas och förbättras genom ett efterföljande boosterprogram sex månader efter avslutad behandling.

Det internetbaserade behandlingsprogrammet är tänkt att höja deltagarnas funktionsnivå, bidra till bättre psykisk välmående, ge ökad livskvalitet och förbättring i smärtrelaterade besvär som till exempel katastrofiering mätt genom självskattningsformulär.

Monica Buhrman, Uppsala universitet, 0733-46 85 39, Monica.Buhrman@psyk.uu.se


Biokemiska muskelförändringar vid kroniska nack-skuldersmärtor och fibromyalgi: relationer till smärtkaraktäristika och förändringar vid träning

Fysisk träning är en evidensbaserad behandling med positiva resultat på smärta, men mekanismerna för de positiva resultaten är oklara. Björn Gerdle, Linköpings universitet, får 2 939 000 kr för att kartlägga om muskelmolekylära mekanismer är involverade i förbättring av kroniska muskelsmärtor efter fysisk träning.

Projektet öppnar upp för en bättre diagnostik baserat på aktiverade smärtmekanismer och möjligheter att förbättra effekterna av fysisk träning. Det kan i förlängningen bidra till bättre folkhälsa och ökade möjligheter för patienter med kronisk smärta att delta i arbetslivet och sociala aktiviteter.   

Björn Gedle, Linköpings universitet, 0763-92 71 91, bjorn.gerdle@liu.se


Visualisering av smärt-associerade processer med pre-targetingmetodik och positron emissionstomografi (PET)

Den vanligaste typen av smärta är relaterad till rörelseapparaten. För smärta från rörelseapparatens mjukdelar, d.v.s. muskler, muskelfästen, senor och ligament saknas i dag effektiva metoder för avbildande diagnostik (röntgen-diagnostik). Magnus Peterson, Uppsala universitet, tilldelas 2 879 000 kr för utveckling av metoder för avbildning av processer associerade till smärta i mjukdelsvävnad.

Detta projekt ger nya möjligheter både för diagnostik och för behandling. Utveckling av nya PET-markörer ger möjlighet att avbilda, lokalisera och kvantifiera flera signal-receptor-system associerade till smärta i perifer vävnad in vivo, vilket kan liknas vid en röntgenmetod för mjukdelssmärta. Med hjälp av nya markörer och ny så kallade pre-targeting-teknik kan antikroppar utvecklas mot ett panorama av olika målvävnader.

Magnus Peterson, Uppsala Universitet, 070-288 27 68, magnus.peterson@pubcare.uu.se


Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination

Elisabeth Hansson, Göteborgs universitet, tilldelas 2 630 000 kr för att undersöka möjligheterna till att ersätta beroendeframkallande morfinderivat med ett ämne med motsvarande potential. Med ett enkelt munskrap har man kunnat utveckla en metod för att mäta cellulära förändringar hos patienter och därmed objektivt mäta en inflammatorisk process som kan eller har utvecklats till en långvarig kvarvarande smärta.

En kombination av flera farmaka som kan återställa inflammatoriskt förändrade parametrar kan bli kliniskt värdefull. Att ersätta beroendeframkallande opioidreceptor-agonister med icke beroendeframkallande derivat kan vara revolutionerande. Att få fram en högkänslighetsmetod för endogena ämnen är nödvändigt för att förstå förändringar som är relaterade till inflammation.

Elisabeth Hansson, Göteborgs universitet, 031-786 33 63, elisabeth.hansson@neuro.gu.se


Finns viktiga patofysiologiska faktorer i det centrala nervsystemet vid den kroniska smärtsjukdomen Irritable bowel syndrome (IBS)?

Susanna Walter, Linköpings universitet, får 3 097 000 kr för att undersöka om viktiga patofysiologiska faktorer finns i det centrala nervsystemet vid den kroniska smärtsjukdomen IBS. I studien ska 150 väl karakteriserade IBS-patienter och 50 friska kontrolleras med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi och med magnetresonansspektroskopi (MRS) för att mäta aktivitet och metabolitkoncentrationer som till exempel signalsubstanser i hjärnan.

Studien förväntas ge viktig kunskap kring biokemiska mekanismer som är nödvändiga för att kunna utveckla läkemedel mot dessa kroniska smärtsyndrom.

Susanna Walter, Linköpings universitet, 010-103 81 60, susanna.walter@liu.se


Kroniska smärtors samsjuklighet: förekomst, konsekvenser för delaktighet och hälsa samt rehabiliteringsutfall

Det är välkänt att det finns stora variationer i den kliniska bilden vid kroniska smärtor, till exempel vad gäller förekomst av samsjuklighet av psykiska/psykologiska tillstånd och sjukfrånvaro. Björn Gerdle, Linköpings universitet tilldelas 3 240 000 kr för att kartlägga symtom, funktion, delaktighet och hälsoaspekter samt resultat av rehabilitering.

Förhoppningen är att resultaten från projektet ska skapa ökade förutsättningar att anpassa behandlings- och rehabiliteringsinsatserna vid kroniska smärtor efter den kliniska bilden. Det skulle i sin tur kunna leda till förbättrade och effektiviserade behandlingar och bättre resursutnyttjande.

Björn Gedle, Linköpings universitet, 0763-92 71 91, bjorn.gerdle@liu.se


Förväntad frånvaro: bemötandets betydelse för smärtpatienters välmående och återgång till arbete

Emma Bäck, Göteborgs universitet, har fått 3 904 000 kr för att studera hur bemötande och interaktioner mellan sjukvård, Försäkringskassa och patient påverkar sjukfrånvarons längd. Projektet kommer att fokusera på hur egna och andras förväntningar på smärtpatienters förmåga påverkar motivation och upplevda möjligheter att återgå till arbetet.

Då smärtpatienter redan befinner sig i en sårbar position, kan man anta att deras självkänsla är relativt låg, och att de därmed har en lägre förväntan på sin egen förmåga. Eftersom dessa förväntningar ofta är grundade i samhälleliga stereotyper antas dessa även påverka hur manliga och kvinnliga patienter både bemöts och uppfattar sig själva, vilket i slutänden antas påverka både livssituation och längd på sjukskrivning. Detta kan förklara varför kvinnor oftare blir diagnosticerade med smärtdiagnoser och varför de är sjukskrivna längre än män.

Emma Bäck, Göteborgs universitet, emma.back@psy.gu.se


Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta – utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat

Det finns evidens för att ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi leder till varaktigt ökad aktivitetsförmåga och minskar sjukskrivning för patienter med kronisk muskuloskeletal smärta.  Anne Söderlund, Mälardalens högskola, tilldelas 4 587 000 kr för att genom en implementeringsstudie utvärdera detta arbetssätt.

Det övergripande syftet i projektet är därför att systematiskt införa ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapeuters kliniska arbete, studera processen och hälsovinsterna för patienterna i förhållande till kostnad för samhället.

Anne Söderlund, Mälardalens högskola, 073-662 05 67, anne.soderlund@mdh.se


Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Stefan Bergman, FoU Spenshult, får 5 916 000 kr för att skapa metoder för att i samhället, arbetslivet och primärvården tidigt identifiera och på bästa sätt behandla personer med risk att utveckla långvarig smärta, nedsatt livskvalitet och nedsatt arbetsförmåga. Projektet har tre delar; en epidemiologisk, en metodutveckling och en del med klinisk prövning.

Projektet förväntas identifiera fysiska, psykiska och sociala riskfaktorer för kronisk smärta och dess inverkan på livskvalitet och arbetsförmåga, samt nyttiggöra denna kunskap genom utveckling och utvärdering av metoder för att möta och förhindra utvecklingen av kronisk smärta och dess följder för individ och samhälle.

Stefan Bergman, FoU Spenshult, 070-265 68 30, stefan.bergman@spenshult.se      

Slutkonferens för Kronisk smärta

Den 14 februari hölls slutkonferens för FoU-programmet Kronisk smärta på World Trade Center i Stockholm. Under dagen presenterades resultat från de 13 forskningsprojekt som ingått i programmet.

Läs mer om konferensen och projekten

Kronisk smärta – årskonferens 2017, film 1

Rikard Wicksell, docent i psykologi vid Karolinska Institutet, berättar om sitt projekt Internetbaserad behandling av patienter med långvarig svårbehandlad smärta.

Kronisk smärta – årskonferens 2017, film 2

Susanna Walter, mag-tarmläkare vid Linköpings universitet, berättar om sitt projekt som handlar om viktiga patofysiologiska faktorer i det centrala nervsystemet vid den kroniska smärtsjukdomen Irritable bowel syndrome, IBS.