Forskningsprogram med fokus på företagshälsovård – slutkonferens

Den 20 mars höll AFA Försäkring slutkonferens för programmet Företagshälsovård – forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning på Norra latin i Stockholm. Under dagen presenterades resultat från de åtta forskningsprojekt som ingått i programmet.

Susanna Stymne Airey, chef för enhet Förebygga på AFA Försäkring, hälsade de 190 åhörarna välkomna. My Billstam, ombudsman på LO, och Mats Stenberg, handläggare på SKL, konstaterade att satsningen på ett forskningsprogram om företagshälsovård var väl investerade pengar och framförde ett tack till forskarna från arbetsmarknadens parter.

Under rubriken Nordisk utblick ledde moderatorn Elisiv Elvinsdotter dagens första paneldebatt, med representanter för den vetenskapliga expertgrupp som granskat forskningsprojekten i FHV-programmet. Arve Lie, Statens arbeidsmiljøinstitutt i Oslo, Claes-Håkan Nygård, Tammerfors Universitet och Ulf Johansson, KI, konstaterade att de åtta projekten håller god kvalitet och kan vara praktiskt nyttiga i utvecklingen av en bättre fungerande företagshälsovård i Sverige.

Riktlinjer för företagshälsovården

Lydia Kwak, forskare på Karolinska Institutet, berättade att de i hennes och Irene Jensens projekt utvecklat sex stycken riktlinjer för företagshälsovården. Bland annat för hälsoundersökningar på arbetsplatsen och inom området psykisk ohälsa.

– I utvärderingen av riktlinjearbetet såg vi att intresset för att arbeta evidensbaserat ökade bland de anställda i företagshälsovården som deltog i projektet. En enkätstudie visade att nära 80 procent av de tillfrågade nu använder riktlinjerna i sitt dagliga arbete, sa hon.

– Våra erfarenheter av samarbete med företagshälsovården visar att det krävs ett stort engagemang från båda parter och att det kan resultera i att forskningsresultaten kommer till nytta. Våra rapporter visar att företagshälsovården i framtiden behöver utveckla tjänster anpassade till moderna arbetsförhållanden, till exempel distanshälsa och e-hälsa.

Hälsofrämjande och hållbart ledarskap

Konferensdagen innehöll parallella seminarier både på förmiddagen och eftermiddagen. Ett av dem höll Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, och Andrea Eriksson, doktor i folkhälsovetenskap på KTH, under rubriken Workshop: Metodik för hälsofrämjande och hållbart ledarskap.

– Vi har utvecklat ett arbetsmaterial som vi nu släpper fritt, för att chefer ska kunna arbeta med ett hållbart ledarskap. Tanken är att metodiken ska stärka de resurser som redan finns på arbetsplatsen i form av kunskap, medvetenhet och handling. Och att det ska kunna ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, sa Lotta Dellve.

– I vårt projekt har vi sett att resultaten blir bäst när cheferna själva har valt att arbeta med metodiken. En av övningarna i materialet som ni ska få prova på idag gäller arbetsengagemang. Har vi resurser som kan svara upp till de utmaningar vi står inför blir det ett positivt engagemang som i sin tur bidrar till att individen mår bra och att verksamheten utvecklas, sa Andrea Eriksson.

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, och Andrea Eriksson, doktor i folkhälsovetenskap på KTH.

Nätverk inom hemtjänsten

Ett annat av de parallella seminarierna höll Annika Vänje, doktor i arbetsvetenskap på KTH, under rubriken Workshop: Arbetsmiljöarbete i hemtjänsten.

– I projektet HEM-verket har vi arbetat i nära samverkan med Företagshälsovården i Gävleborg. Vi har skapat kompetensnätverk och haft träffar på tre teman; samverkan mellan företagshälsovård och kommunen, kvalitativt och effektivt hemtjänstarbete och utveckling av förslag till proaktiva och förbättrande arbetsmiljöåtgärder, sa Annika Vänje.

– Deltagarna upplevde att det är viktigt att identifiera motstånd till arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och att den tid man lägger på arbete med arbetsmiljö måste vägas upp av nyttan det gör. Vi kunde också se att deltagarna tyckte det var viktigt att ha träffarna på neutrala mötesplatser och att arbetsmiljöarbetet kräver en ägare för att bli långsiktigt.

Utvärdering av riktlinjer och FHV i offentlig sektor

Sist på dagens schema stod fyra föreläsningar om hur företag, kommuner och landsting kan samarbeta med företagshälsovården. Först ut var Annemarie Hultberg, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, och Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Väst.

– Syftet med vårt projekt har varit att följa, stödja och utvärdera ett förändringsarbete av företagshälsovården utifrån Västra Götalandsregionens nya riktlinjer. Regionen ville att man ska jobba mer förebyggande och hälsofrämjande, och på organisationsnivå istället för individnivå. Vår summering är att det finns en hel del kunskap på arbetsplatserna, men den stannar på vägen i arbetet med att överbrygga från individ- till organisationsnivå, sa Annemarie Hultberg.

Elisiv Elvinsdotter, moderator, Annemarie Hultberg, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Väst, och Ann-Beth Antonsson, professor i ergonomi på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ann-Beth Antonsson, professor i ergonomi på IVL Svenska Miljöinstitutet, hoppade in som vikarie för kollegan Lisa Schmidt med en presentation av FHV i offentlig sektor – kommuner och landsting.

– I det här projektet har vi studerat företagshälsovården i sju kommuner och fyra landsting och intervjuat politiker, chefer, HR-personal, skyddsombud och anställda. Vi kan se att företagshälsovården främst jobbar med friskvård och att fokus ligger på individen, inte på organisation och arbetsmiljö. För att samarbete med FHV ska fungera behöver man ha ett långsiktigt perspektiv och en kontinuerlig dialog, sa Ann-Beth Antonsson.

Värdering av arbetsförmåga

Doktoranden Sofia Åström Paulsson presenterade ett projekt hon arbetat med tillsammans med Magnus Svartengren och Margareta Torgén, professor i arbets- och miljömedicin respektive överläkare vid Uppsala universitet. Rubriken var Kof-metoden – En metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete.

– Med krav- och funktionsschemat får man struktur på värderingen av en persons arbetsförmåga utifrån områden som psykisk och social förmåga. Det fiffiga är att den anställde fyller i formuläret tillsammans med sin chef och företagshälsovården, och att man kommer överens om kraven på arbetsprestation. Fördelarna med metoden är att man ser individens styrkor, att chefen ser vad man behöver ta tag i för individen och för arbetsplatsen och att företagshälsovården får ökad kunskap om arbetsplatsen, sa Sofia Åström Torgén.

Beräkning av kostnad för sjukfrånvaro

Sist ut av dagens föreläsare var Malin Lohela Karlsson, forskare vid Karolinska Institutet. Hon presenterade ett verktyg för kostnadsberäkning av arbetsmiljö och hälsoinsatser under rubriken Vad kostar det förebyggande arbetet?

– Det här verktyget riktar sig mot alla arbetsmiljö- och hälsoproblem och målgruppen är HR, företagshälsovården eller andra aktörer med intresse för de här frågorna. Verktyget består av två delar, en verksamhetsanalys och en arbetshälsoekonomisk beräkning som gör att man kan beräkna kostnader för sjukfrånvaro och produktionsbortfall till följd av arbetsmiljö- och hälsoproblem, sa Malin Lohela Karlsson.

Slutkonferensen för forskningsprogrammet Företagshälsovård – forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning avslutades av Susanna Stymne Airey, som tackade medarbetare på AFA Försäkring som arbetat med programmet, expertgruppen, arbetsmarknadens parter, forskarna och åhörarna som kommit för att lyssna.


Text och foto: Adam Fredholm

 

Projekten, programmet och presentationer

Läs mer om projekten som ingår i FoU:s FHV-program.

Läs programmet för slutkonferensen.

Ladda ner presentationer av:

Evidensbaserat arbetsmiljöarbete i praktiken.

FHV i mindre företag.

Från rehabilitering till förebyggande och hälsofrämjande...

Metodik för hälsofrämjande och hållbart ledarskap.

FHV i offentlig sektor.

Kof-metoden.

Planering och projektering av nya arbetsmiljöer.