Slutkonferens för kronisk smärta – del 1

Den 14 februari hölls slutkonferens för FoU-programmet Kronisk smärta på World Trade Center i Stockholm. Under dagen presenterades resultat från de 13 forskningsprojekt som ingått i programmet.

– Vi såg att kunskapen var begränsad för hur kronisk smärta kan förebyggas och begränsas och utlyste därför det här programmet. Tre år och 13 projekt senare hoppas vi nu kunna bidra till en kunskapsutveckling på det här området, sa Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Först ut var Rikard Wicksell, docent i psykologi vid Karolinska Institutet. Han presenterade ACT-smart, en digital vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi för patienter med långvarig smärta.

– Vi har försökt digitalisera behandlingen av långvarig smärta och skapat en internetbaserad kontakt. I en utvärdering efter ett år såg vi ungefär lika bra resultat som om vi träffat patienten ansikte mot ansikte, sa han.

– I år sjösätter vi ett projekt tillsammans med Kalmar kommun, där vi ska införa vår behandlingsmodell i primärvården. För att en teknisk lösning av det här slaget ska fungera måste någon ta hand om drift och förvaltning. Därför behövs samarbeten mellan vården, akademien och industrin.

KBT via internet och tidig identifiering av långvarig smärta
Nils Gasslander, legitimerad psykolog och doktorand vid Uppsala universitet, fortsatte på samma linje och berättade om skräddarsydd KBT-behandling via internet.

– En del av poängen med behandlingsformen är att den ska vara skräddarsydd för patienterna. Vi pusslar ihop en behandling som passar just deras specifika problem. Alla som har någon form av psykologiskt problem och smärta ska kunna få hjälp, sa han.

Studien visade positiva resultat och samtliga resultat bibehölls eller hade förbättrats ytterligare efter 12 månader när man gjorde en uppföljning.

– En del patienter upplevde det som stressande och ansträngande att ta sig igenom materialet. Kan vi vara mer kärnfulla kan det bidra till att fler fullföljer behandlingen. Mindre omfattande text, mer praktiska övningar och mer ljud och video kunde varit mer pedagogiskt.

Stefan Bergman, professor i hälsa och livsstil vid FoU Spenshult i Halland, berättade om sina studier av tidig identifiering och behandling av långvarig smärta.

– 1995 skannade vi in 2 500 personer i vårt register. En del av dem har fått svara på frågor om smärta, fysisk aktivitet och kondition. Sedan har vi följt upp det med mätningar av exempelvis smärtintensitet, livskvalitet och arbetsförmåga, sa han.

– Det är en tidsmaskin. Vi kopplar på olika parametrar och kan studera patienter fram och tillbaka i tid. Sömnstörningar kan vara ett tidigt tecken på smärta. Det är också viktigt att fråga patienten om historiken bakom smärtan och om stress i vardagen.

Visualisering av smärtprocesser och emotionsfokuserad behandling
Magnus Peterson, medicine doktor vid Uppsala universitet, berättade om visualisering av smärt-associerade processer med PET, positron emissionstomografi.

– Vi har använt PET-undersökning som metod för att visualisera smärtassocierade processer i perifer vävnad. Kvaliteten på bilddiagnostiken behöver utvecklas mer för att vi ska kunna visa alla processer, sa han.

– Däremot har vi under projektets gång gjort en revolutionerande upptäckt, nämligen att läkande vävnad vid akut skada släpper ut mastceller. Detta är en oerhört viktig pusselbit för ökad framtida förståelse för hur inflammation fungerar.

Katja Boersma, professor i psykologi vid Örebro universitet, presenterade en utvärdering av en ny emotionsfokuserad behandling för personer med kronisk smärta.

– Vi har undersökt hur känsla och smärta hänger ihop och frågat oss om man kan behandla emotionell problematik och långvarig smärta på samma gång. Vi har fokuserat behandlingen på att reglera de båda, då de delar många gemensamma faktorer. Och vi har sett att den övervägande delen av patienterna upplever stor förbättring efteråt.

Vårdbemötandets betydelse och biokemiska förändringar vid fibromyalgi

Stina Melander, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, presenterade sin kollega Emma Bäcks studie av bemötandets betydelse för smärtpatienters välmående och återgång till arbetet.

– För att undersöka om kvinnor och män bemöts olika av sjukvården intervjuade vi 33 patienter och 15 allmänläkare. Ingen av patienterna sa att smärtan minskat med ett gott bemötande. Däremot skapar det goda bemötandet ett förtroende som gör att patienten vågar berätta om till exempel bruk av alkohol och mediciner eller hemförhållanden, sa hon.

– Alla smärtpatienter vill bli sedda och bemötta som individer. Det spelar roll för livskvaliteten. Om bemötandet har någon betydelse för återgång i arbete kan jag inte riktigt svara på. Faktorer på arbetsplatsen kan vara avgörande, till exempel om arbetsgivaren vill att man ska komma tillbaka eller inte.

Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Linköpings universitet, presenterade sin studie av biokemiska förändringar vid fibromyalgi och andra kroniska smärtor.

– Tidigare har forskare trott att fibromyalgi beror på att förändringar uppkommit på olika sätt i hjärnan. I vårt projekt ifrågasätter vi detta. Man har inte hittat en orsak eller källa till de centrala förändringarna. Vår utgångspunkt har varit att det istället kanske kan vara så att det är perifera förändringar som vidmakthåller de centrala förändringarna, sa han.

Björn Gerdle och hans kollegor undersökte systematiska förändringar i blodet, plasman och i kroppen utanför centrala nervsystemet och fann att det finns tydliga biokemiska skillnader i muskulatur, plasma och CSV, hjärn-ryggmärgsvätska, mellan patienter med fibromyalgi och friska kontrollpersoner.

Behandling av IBS
Hans Törnblom, docent i medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid Göteborgs universitet, presenterade sin kollega Magnus Simréns projekt om behandling av mag-tarmsjukdomen IBS.

– Vi definierar IBS som en kombination av buksmärta och tarmfunktionsrubbning som inte är av tillfällig karaktär. Tarmfloran har betydelse för graden av IBS och även för hur man svarar på olika typer av kost. Vissa patienter har hjälp av att träffa en dietist, sa han.

– Vi har utvärderat bland annat koststudier, aloe vera-behandling och tarminriktad sjuksköterskeledd hypnosbehandling. Och vi har ganska bra läkemedel för att hjälpa och bromsa tarmen, men har man samtidigt smärta blir det genast svårare. Nu är det dags för lunchpaus. Tugga noggrant och ät i lagom takt.


Text och foto: Adam Fredholm, Linda Harling och Cecilia Carlsdotter Johnsson.


Läs Del 2 av referatet från konferensdagen


Se presentationer i pdf-format:

Rikard Wicksell iACT.pdf

Nils Gasslander Skräddarsydd internetbaserad KBT.pdf

Stefan Bergman Från epidemiologi till samhällsinsatser.pdf

Magnus Peterson Visualisering.pdf

Katja Boersma emotionsfokuserad behandling.pdf

Stina Melander Förväntad frånvaro.pdf

Björn Gerdle fibromyalgi.pdf

Hans Törnblom Fördjupning smärta hos patienter med IBS.pdf

Johanna Fritz beteendemedicinskt arbetssätt.pdf

Elisabeth Hansson.pdf

Björn Gerdle multimodal rehabilitering.pdf

Att göra det osynliga synligt

Se en inbjudningsfilm med Rikard Wicksell, docent i psykolog, Karolinska Institutet.

Programmet Kronisk smärta