Ny forskning om ökad sjukfrånvaro i kontaktyrken

På senare år har sjukfrånvaro för psykisk ohälsa ökat inom yrken med kontakt med barn, elever, sjuka, äldre eller personer med utsatt position i samhället. Anna Nyberg och Susanna Toivanen, vid Stockholms universitet, har beviljats anslag inom FoU-programmet Hållbart arbetsliv för att undersöka vad ökningen beror på.

Anna Nyberg är psykolog och doktor i folkhälsovetenskap vid Stressinstitutet på Stockholms universitet. Hon har tidigare forskat bland annat på kopplingen mellan ledarskap och stress. I januari 2017 startade hon projektet Strategier för att stoppa de stigande sjuktalen i kontaktyrken – hur bör de utformas? tillsammans med Susanna Toivanen, professor i sociologi.

– Vår definition av ett kontaktyrke är ett yrke inom välfärdssektorn där kontakt med barn, elever, sjuka, äldre eller individer i utsatt position i samhället ingår i det dagliga arbetet, säger Anna Nyberg.

– De stora grupperna är sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, grundskolelärare, socialsekreterare, kuratorer och läkare. Vi har också valt att ta med präster, poliser och väktare, eftersom den psykiska ohälsan ökar även i dessa yrken.

Organisatoriska faktorer och meningsfullt arbete
I projektet ska man undersöka organisatoriska förutsättningar och psykosocial arbetsmiljö. De organisatoriska faktorerna man ska studera är resurser, arbetstid och dess förläggning, arbetsgruppens storlek, omorganisationer, stödjande strukturer, tydlighet i ansvarsfördelning, ledarskap och rättvist beslutsfattande.

– På många arbetsplatser där man jobbar i kontaktyrken har det skett stora organisatoriska förändringar över tid. Det påverkar arbetstagarna om det innebär att förutsättningarna för att utföra arbetet blir sämre. Blir det mycket fokus på ekonomi känns jobbet som sjuksköterska eller lärare kanske inte så meningsfullt som man hoppades när man valde yrket, säger Anna Nyberg.

Skillnader mellan kontaktyrken och andra yrken
Susanna Toivanen är professor i sociologi på Centre for Health Equity Studies, CHESS, vid Stockholms universitet och på Mälardalens högskola. Hennes forskningsområde är arbetsmiljö och hälsa. Hon har bland annat studerat hur socioekonomisk ställning och kön bidrar till hälsoskillnader i arbetslivet.

– Vi kommer främst att analysera data från SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health. Det är en yrkeshälsodatabas som Stressforskningsinstitutet hanterar. Den innehåller ett rikt material som ger oss möjlighet att titta på vad som skiljer kontaktyrken från andra yrken vad gäller organisation och psykosocial arbetsmiljö, säger hon.

– Tidigare forskning visar att kraven i arbetslivet har ökat men att kontrollen, möjligheten att bestämma själv, inte har ökat i samma takt. Det är troligt att den här utvecklingen drabbar kontaktyrken mer än andra yrken. Arbetsmiljön är mycket betydelsefull för hälsa, sjuklighet och sjukskrivningar i kontaktyrken, det kan till exempel handla om att kunna bestämma över sina egna arbetstider.

Balansen mellan yrkesliv och privatliv
I projektet ska man också undersöka förhållanden i privatlivet för anställda i kontaktyrken.

– Vi kommer att titta på om balansen mellan arbetsliv och privatliv är annorlunda i kontaktyrken, där man ofta har andra arbetstider än i privat sektor. Vi vill se hur det påverkar risken för ohälsa om man har omvårdande arbetsuppgifter på jobbet och samtidigt utför det mesta av hushållsarbetet hemma och dessutom kanske vårdar släktingar, säger Susanna Toivanen.


Text och foto: Adam Fredholm

Susanna Toivanen om sitt och Anna Nybergs projekt

Filmad intervju: Susanna Toivanen, forskare på Stockholms universitet, ska tillsammans med sin kollega Anna Nyberg ta fram strategier för att minska de ökande sjuktalen i kontaktyrken.

Se intervjun och läs mer