Årskonferens 2 för Hållbart arbetsliv

Den 20 februari hölls den andra årskonferensen för FoU-programmet Hållbart arbetsliv på AFA Försäkring. Forskarna som beviljats anslag i det treåriga programmet berättade om sina resultat när nu ett år återstår.

Först ut var Ulrica von Thiele Schwarz, docent i psykologi på Karolinska Institutet. Hon presenterade sina studier av styrelsens betydelse för hållbarhet i företag och arbetslivet.

– Sedan förra året har vi intervjuat ledamöter, ordförande och vd i 13 privata företag i byggbranschen, handeln och inom vård och omsorg, sa hon.

– Hur gör då styrelser när de tar ansvar för ett hållbart arbetsliv? Jo, de sätter fokus på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det vd:n sätter fingret på har betydelse för hur styrelsen agerar och blir en del av deras agenda.

Introduktionsinsatser och strategier för ett hållbart arbetsliv
Petter Gustafsson, professor i differentiell psykologi vid Karolinska Institutet, studerar hur nyanställda introduceras i kontaktyrken, där de emotionella kraven är höga.

– Vi har skickat ut enkäter varje vecka under 17 veckor med frågor om introduktionsinsatser och förväntningar till läkare, sjuksköterskor, socionomer, lärare, förskollärare, jurister och poliser, sa han.

– Typiska introduktionsinsatser som används vid så kallad onboarding är avgränsningar, som reducerad arbetstid eller förenklade uppgifter, stödfunktioner, feedback och sociala aktiviteter. Den grupp som fått minst antal insatser var lärare, medan sjuksköterskor fått flest.

Maria Vigren och Helena Strehlenert, fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor respektive doktor i medicin på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättade om det projekt Ann-Beth Antonsson leder, i vilket man studerar arbetsplatsers strategier för ett hållbart arbetsliv.

– Syftet med vårt projekt är att visa olika strategier och åtgärder som kan bidra till ett hållbart arbetsliv och hur arbetsplatser med olika förutsättningar kan arbeta med det, sa Maria Vigren.

– Vi har intervjuat HR-personal, chefer och medarbetare i tre branscher, skola, vård och omsorg och tillverkningsindustrin. Och vi har hittat goda exempel, som att man samarbetar med företagshälsovården och har hälsosamtal i en förskola och att man jobbat med arbetsterapeuter och förflyttningsteknik på ett privat demensboende. På två skolor och ett tillverkningsföretag har man satsat på att behålla personal efter att de gått i pension för att behålla och föra vidare kompetens, sa Helena Strehlenert.

En hållbar socialtjänst
Robert Larsson, doktor i arbetslivsvetenskap på Mälardalens högskola, och Wanja Astvik, docent i psykologi vid Stockholms universitet, presenterade sin studie av socialtjänsten.

– Tidigare forskning visar att det inom socialtjänsten har varit hög sjukfrånvaro, stor personalomsättning och stressrelaterad ohälsa. Syftet med vårt projekt är undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete. Vi tror att det är möjligt att komma ifrån det så kallade sidovagnsfenomenet, det vill säga att arbetsmiljöarbete är något som sker vid sidan av det ordinarie verksamheten, sa Robert Larsson.

– Vi har intervjuat socialsekreterare, chefer, HR-personal, politiker och fackliga företrädare i Nyköpings kommun, Mora kommun och Mölndals stad. Vi ser gemensamma drag i de tre fallen. Till exempel har man börjat tänka både på verksamhetskvalitet och arbetsmiljö i sitt arbete med att utveckla verksamheten, sa Wanja Astvik.

Vägar till hållbart digitalt arbetsliv
Kristina Palm, teknologie doktor på Karolinska Institutet, Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap, och Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet, berättade om projektet Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv.

– Tre företag ingår i vår studie och anställda får fylla i aktivitetsdagböcker om sitt teknikanvändande. För närvarande gör vi intervjuer med deras partner eller familj för att ta reda på hur de upplever att den digitala tekniken påverkar familjelivet. Vi intervjuar också chefer och HR-personal om hur digitaliseringen utifrån perspektivet hållbart arbete, sa Kristina Palm.

Parallellt med intervjuerna analyserar forskarna deltagarnas sätt att hantera den digitala tekniken.

– Vi har identifierat sju personas, eller gränshanteringsstrategier. En strategi för hur man använder den digitala tekniken kan vara mer eller mindre medveten. Hur chefen, kollegor eller familjemedlemmar hanterar tekniken kan ha betydelse för hur man själv förhåller sig till den, sa Ann Bergman.

– Vi har också sett olika strategier när det gäller tillgänglighet. Till exempel har vissa två telefoner och lämnar den ena på kontoret när de går hem för dagen. Ett annat exempel är att man stänger av ljudsignalen på jobbet och istället ser på telefonen om den ringer. Föräldrar med småbarn är mer tillgängliga på jobbet än hemma efter arbetsdagen, sa Calle Rosengren.

Psykisk ohälsa och delat ledarskap i skolan
Lydia Kwak, doktor i medicin på Karolinska Institutet, berättade om sitt projekt Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

– Syftet med projektet är att utveckla, implementera och utvärdera strategier för att stödja skolor i att förebygga psykisk ohälsa med hjälp av de riktlinjer vi tidigare har tagit fram. Vi har anordnat endagsutbildningar och workshoppar i 20 skolor i Solna stad och Strängnäs kommun. Vi förväntar oss först en ökad användning av riktlinjerna och i de skolor som använder dem hoppas vi se bättre rutiner i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa, sa hon.

Marianne Döös, professor i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning vid Stockholms universitet, har undersökt om delat ledarskap kan minska belastningen för rektorer och förskolechefer.

– Vi har samarbetat med Södertälje kommun, där man har läst skollagen noga och hittat utrymme för enhetschefer att avlasta rektorer och förskolechefer inom områden som arbetsmiljöarbete, budgetfrågor och frågor som rör lokaler och städning. Det ger rektorer och förskolechefer bättre förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap, sa hon.

– Våra resultat visar att funktionellt delat ledarskap ger avlastning och snabbare beslutsgångar, när det fungerar. Det visade sig vara svårt att rekrytera en jämställd relation till de två ledartjänsterna och det var svårare i skolan än i förskolan. Någonstans måste man sätta en gräns för en studie och det har vi gjort nu. Vi har skrivit en bok om delat ledarskap i skola och förskola som kommer ut i april.


Text och foto: Adam Fredholm