Årskonferens för FoU-programmet Hållbart arbetsliv

Den 20 februari hölls konferens för FoU:s program Hållbart arbetsliv på AFA Försäkring i Stockholm. De åtta forskare som beviljats anslag i programmet berättade hur långt de har kommit i sina projekt sedan starten för ett år sedan.

Konferensen inleddes av Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, som berättade att syftet med forskningsprogrammet är att bidra med kunskap om hinder och möjligheter som organisationer och företag ställs inför i arbetet för ett hållbart arbetsliv. Därefter tog forskarna vid.

– Syftet med vårt projekt är att ta fram kunskap och riktlinjer som kan vara till hjälp för hur vi använder den digitala tekniken i dagens arbetsliv, sa Kristina Palm, teknologie doktor på Karolinska Institutet.

– För att ta reda på vilka strategier anställda använder för att hantera den nya tekniken har vi utvecklat en aktivitetsdagbok. Där fyller medarbetare i när, var och med vilka tekniska hjälpmedel de arbetar under en vecka och kan på så sätt se hur arbetet spiller över i privatlivet och tvärtom. Vi kommer också att göra par- och familjeintervjuer och intervjua chefer och HR-personal om partner respektive medarbetares teknikanvändande.

Ledningens betydelse för hållbarhet och nyanställda i kontaktyrken
Ulrica von Thiele Schwarz, docent i psykologi på Karolinska Institutet, ska undersöka vilken betydelse styrelsen i företag har för hälsa och hållbarhet i arbetslivet.

– Vår utgångspunkt är att ta reda på om organisationen är designad för att ge de högsta cheferna möjlighet att bidra till ett hållbart arbetsliv. När vi sammanställde kunskapen i ämnet såg vi att den litteratur som finns inte alltid har genomgått kvalitetsgranskning, vilket vi tolkar som att det är ett område där kunskapen finns i annan form, sa Ulrica von Thiele Schwarz.

– Vi har kontaktat tio slumpmässigt utvalda företag inom vård och omsorg, byggindustrin och handeln. Två styrelser vill delta i undersökningen och fyra stycken är positiva men har inte bestämt om de vill delta. Vi räknade redan från början med att en utmaning med projektet skulle bli att rekrytera intervjupersoner.

Petter Gustafsson, professor i differentiell psykologi vid Karolinska Institutet, studerar hur nyanställda introduceras i yrken med höga emotionella krav, så kallade kontaktyrken.

– För den nyanställde handlar det om att erövra en yrkesroll och ta sig in i gemenskapen på en arbetsplats. Samtidigt är det företagets uppgift att lotsa en outsider till att bli en insider. En modell som HR-avdelningar ofta använder för den som är ny på företaget går ut på att maximera lärandet och minimera osäkerheten, sa Petter Gustavsson.

– I vårt projekt tittar vi också på vilka strategier och förväntningar högskolestuderande har inför sina kommande anställningar. Enkätsvar från 210 studenter visar till exempel att läkarstuderande upplever att de är väl förberedda för yrket, medan socionomstuderande är något mindre förberedda. Det studenterna oftast ser fram emot är att bli del i en arbetsgemenskap och att få utvecklas och göra nytta.

Strategier för längre arbetsliv och psykisk ohälsa i skolan
Helena Strehlenert, doktor i medicin och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättade om det projekt hennes kollega Ann-Beth Antonsson leder, i vilket man studerar arbetsplatsers strategier för ett hållbart arbetsliv.

– Samhället skapar de yttre ramarna för att jobba i högre ålder. Chefer och organisationer skapar möjligheter för det på arbetsplatsen. Vi fokuserar på vad organisationer kan göra för att främja att äldre väljer att stanna i arbetslivet, sa Helena Strehlenert.

– Vi ska göra intervjuer med äldre medarbetare, huvudskyddsombud och HR-representanter i skolan, inom vård och omsorg och i tillverkningsindustrin. Vi är intresserade av vilka strategier och åtgärder man har för att få medarbetare att arbeta längre, och vi tror att det kommer att skilja sig mellan organisationerna.

Lydia Kwak, doktor i medicin på Karolinska Institutet, berättade om sitt projekt Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

– Syftet med projektet är att utveckla, implementera och utvärdera strategier för att stödja skolor i att förebygga psykisk ohälsa med hjälp av de riktlinjer vi tidigare har tagit fram. Solna stad och Strängnäs kommun deltar i projektet och vi har besökt deras 20 kommunala skolor. Hittills har vi genomfört utbildningsdagar och workshoppar och vi tror att de skolor som följer våra rekommendationer kommer att se en förändring, sa Lydia Kwak.

Delat ledarskap i skolan och sjukfrånvaro i kontaktyrken
Marianne Döös, professor i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning vid Stockholms universitet, undersöker om delat ledarskap kan minska belastningen för rektorer och förskolechefer.

– Skollagen bygger på principen att rektorer och förskolechefer är en person. Vi vill bidra till utvecklingen av kunskap om en ny ledningsform, så kallat funktionellt delat ledarskap, sa Marianne Döös.

– Vi samarbetar med Södertälje kommun, där man har läst skollagen noga och hittat utrymme för enhetschefer att avlasta rektorer och förskolechefer inom områden som arbetsmiljöarbete, budgetfrågor och frågor som rör lokaler och städning. Det ger rektorer och förskolechefer bättre förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. I början av mars ska vi presentera de fynd vi har gjort i projektet för fackförbund och skolledning i Södertälje och sedan ska vi skriva en bok om delat ledarskap i skola och förskola.

Anna Nyberg, doktor i folkhälsovetenskap på Stressinstitutet vid Stockholms universitet, studerar sjukfrånvaron i kontaktyrken, tillsammans med Susanna Toivanen, professor i sociologi på Stockholms universitet och på Mälardalens högskola.

– Bakgrunden till vårt projekt är de ökande sjukskrivningarna vi har sett sedan 2010, som är särskilt markanta i kontaktyrken. Vår definition av ett kontaktyrke är ett välfärdsyrke där man har daglig kontakt med människor i utsatt position, sa Anna Nyberg.

– I vår första studie ser vi skillnader i arbetsmiljön i kontaktyrken jämfört med andra yrken i form av hög ansträngning, låg belöning, höga känslomässiga krav, låg kontroll över arbetstider och hot eller hot och våld. Det kommande året ska vi bland annat studera utmattning och sjukfrånvaro i kontaktyrken och förhållandet mellan utbildning och lön jämfört med andra yrken.

Arbetsmiljö och styrning i socialtjänsten
Sist ut för dagen var Robert Larsson, doktor i arbetslivsvetenskap på Mälardalens högskola. Han berättade om Wanja Astviks projekt, där man undersöker relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning i socialtjänsten.

– Tidigare forskning visar att det finns vissa brister inom socialtjänsten när det gäller psykosocial arbetsmiljö och organisatoriska villkor. Det leder till stressrelaterad ohälsa som visar sig i form av hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning, sa Robert Larsson.

– Hittills har vi gjort en fallstudie i Nyköpings kommun, där vi har intervjuat sammanlagt 18 socialsekreterare, fackliga företrädare, HR-anställda och verksamhetsutvecklare. Informanterna nämner ofta att de ser en koppling mellan möjligheterna att göra ett gott socialt arbete och arbetsplatsens organisation. Det framkommer också att de tycker att det är viktigt med öppenhet och dialog, att kunna diskutera problem och brister med politiker i kommunen.


Text och foto: Adam Fredholm

Hållbart arbetsliv – intervju 1

Petter Gustavsson, professor i differentiell psykologi vid Karolinska Institutet, berättar om sitt projekt där han studerar nyanställdas introduktion i kontaktyrken.

Hållbart arbetsliv – intervju 2

Ann-Beth Antonsson, professor i ergonomi på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättar om sitt projekt Arbetsplatsernas strategier för ett hållbart arbetsliv.

Hållbart arbetsliv – intervju 3

Lydia Kwak, doktor i medicin vid Karolinska Institutet, berättar om sitt projekt Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Hållbart arbetsliv – intervju 4

Wanja Astvik, docent i psykologi på Stockholms universitet, berättar om sitt projekt, där hon undersöker relationen mellan arbetsmiljö och styrning i socialtjänsten.

Tidplan

FoU-programmet Hållbart arbetsliv startade den 1 januari 2017 och pågår till den 31 december 2019.