Startkonferens för FoU:s hjärt- och kärlprogram

Den 17 oktober hölls startkonferens för FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom på AFA Försäkring i Stockholm. De sex forskare som beviljats anslag i programmet var alla på plats och presenterade sina projekt.

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Göteborgs universitet, och Fredrik Hed, moderator.

Anders Moberg, vd för AFA Försäkring, och Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, inledde konferensen med att berätta att syftet med forskningsprogrammet är att förebygga insjuknande och förhoppningsvis minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom för människor i arbetsför ålder.

– Hjärtinfarkterna har minskat i antal i Sverige men är fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Varje år dör 3 500 personer i arbetsför ålder i infarkt. Det är 10 gånger fler än de som dör i trafikolyckor, sa Johan Sundström, hjärtläkare och forskare vid Uppsala universitet.

– Det händer mycket i kroppen månaderna innan en hjärtinfarkt. Jag skulle vilja hävda att vi vet lite om de biologiska processer som föregår en infarkt. Vi bör kunna hitta spår av dem med hjälp av blodprov.

Johan Sundström är en av projektledarna i FoU:s hjärt- och kärlprogram. Hans projekt bygger på idén att i 12 stora europeiska befolkningsstudier samla in blodprover från personer som fått hjärtinfarkt inom ett halvår efter att de lämnat provet och jämföra dem med prover från personer som inte fått det. Genom att identifiera förändringar i blodproteiner hoppas han kunna utveckla en metod för att upptäcka tidiga symtom på hjärtinfarkt med hjälp av ett blodprov.

Arbetsrelaterad stress och mätning av stress i hår
Annika Rosengren och Mia Söderberg, professor i kardiovaskulär epidemiologi respektive doktor i yrkesmedicin på Göteborgs universitet, ska undersöka händelseförloppet i utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom.

– Vi studerar data från hjärt- och kärlstudien SCAPIS, Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study. Det som intresserar oss är varför man utvecklar riskfaktorer som högt blodtryck och förhöjda blodfetter. En faktor vi är särskilt intresserade av är arbetsrelaterad stress, sa Annika Rosengren.

– Den som har höga krav på sig och samtidigt upplever låg kontroll riskerar att drabbas av arbetsrelaterad stress. Extra farligt är det om man har ett lågt socialt stöd. Det finns också en viss överrisk i vissa yrken inom industrin där man jobbar vid löpande band, sa Mia Söderberg.

Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi vid Linköpings universitet, har utvecklat en metod för att mäta stress över tid genom kortisolnivån i hår.

– Mäter man stress i saliv kan man se 20 minuter tillbaka. I urin och blod kan man mäta värden för de senaste dygnen. I hår kan vi mäta stressnivån flera år tillbaka, sa han.

– Nu kan vi klippa en centimeter hår på en person som just har fått hjärtinfarkt och se hur stressad han eller hon var månaden innan. Vi planerar redan att publicera en första artikel där vi ska bestämma normalnivåer för stress i olika åldersgrupper.

Signaler i tarmfloran och fysiska och kemiska arbetsmiljörisker
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Göteborgs universitet, studerar förändringar i tarmfloran orsakade av arbetsrelaterad stress.

– I vårt projekt använder vi kostenkäter, avföringsprover och studier på möss för att se om förändringar i tarmfloran bidrar till hjärt- och kärlsjukdom. Vår vision är att om vi kan hitta signaler i floran som visar på en ökad risk så kan vi där igenom hindra utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar, sa han.

Jenny Selander, doktor i miljömedicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, berättade om sina studier av kopplingen mellan fysisk och kemisk exponering i arbetsmiljön och hjärt- kärlsjukdom.

– Vi studerar data från Mamma-barnkohorten, Värnpliktskohorten och yrkeskohorten WOLF. I två fältstudier mäter vi markörer för hjärt- och kärlsjukdom i relation till exponering för buller och för luftföroreningar. Vår förhoppning är att resultaten ska leda till bra rekommendationer för hur man kan förebygga exponering som bidrar till hjärt- och kärlsjukdom.

Risker kopplade till yrke och arbetsmiljö
Sist ut av projektledarna var Helgi Schiöth, professor i farmakologi med bioteknisk inriktning på Uppsala universitet. Han ska i sitt projekt identifiera arbetsrelaterade risker för hjärt- och kärlsjukdomar, som typ av sysselsättning, stress och fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

– Skiftarbete är ett exempel på arbete som kan bidra till ohälsa. De som arbetar utanför de ordinarie arbetstiderna har ofta ett högre BMI, kroppsmasseindex, och oftare typ 2-diabetes än genomsnittet. Personer i den här gruppen vänder sig också oftare till sjukvården på grund av depression, sa han.

– Vi ska analysera data från den brittiska befolkningsstudien UK Biobank och de två svenska studierna Epihealth och Lifegene. Vår målsättning är att identifiera risker för hjärt- kärlsjukdom i specifika yrken och utvärdera betydelsen av yrkesrelaterade och privata stressfaktorer. Vår förhoppning är att det ska kunna minska riskerna för att utveckla yrkesrelaterad hjärt- och kärlsjukdom.


Text och foto: Adam Fredholm

Tidplan

FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom startade den 1 oktober 2017 och pågår till den 30 september 2022.